Biomarkör från ryggmärgsvätska visar risken för Alzheimers

Share |

– Patienter med höga halter av proteinet tau i ryggmärgsvätskan löper större risk att senare i livet drabbas av Alzheimers sjukdom, berättar läkaren Oskar Hansson. Det är precis tvärtom med proteinet beta-amyloid. Låg halt ger ökad risk.

Oskar Hansson forskar vid Neuropsykiatriska kliniken på Universitetssjukhuset MAS om biomarkörer som kan visa vilka patienter som löper risk att senare i livet få Alzheimers sjukdom.

– Jag har studerat 140 prover från patienter som sökt för lättare minnessvårigheter. Efter provtagningen följdes personerna under fyra till sex år, förklarar han.

40 procent av dessa patienter utvecklade då sjukdomen Alzheimers och 20 procent utvecklade andra demenssjukdomar. De resterande 40 procenten hade fortsatta lättare minnessvårigheter, men led inte av någon demenssjukdom. 

Effektiv behandling måste börja tidigt

Syftet med biomarkörtesterna är att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av Alzheimers. Detta är viktigt att veta, eftersom flera nya lovande behandlingar mot Alzheimers är under prövning runt om i världen. Alla verkar ha bra effekt enbart om behandlingen påbörjas tidigt i sjukdomsförloppet, innan celldöden blivit alltför utbredd – det vill säga innan patienten blivit dement.

– Våra första studier visar att personer som söker för lätta minnessvårigheter och där provet visar på höga nivåer av proteinet tau, men låga av proteinet beta-amyloid, löper stor risk att drabbas av Alzheimer.

Biomarkörer i blodprov

Oskar Hansson försöker nu utveckla biomarkörer som kan analyseras, inte i prover från ryggmärgsvätskan utan i vanliga blodprov.

– Vi har för närvarande identifierat 18 proteiner som kanske utgör den rätta mixen. Men forskningen befinner sig ännu så länge i ett tidigt skede, säger han.

Att ha tillgång till rätt utrustning framhåller han som viktigt för forskningen. Vid UMAS finns det numera både en cyklotron – en apparat som tillverkar radioaktiva isotoper – och en PET-kamera som åstadkommer medicinska bilder med hjälp av sådana isotoper. På så sätt har det varit möjligt att avbilda amyloid i hjärnan hos patienter som senare kommer drabbas av Alzheimer.

Oskar Hansson är även knuten till Lunds universitet och till Svenska Parkinsonakademins forskning vid Universitetssjukhuset i Lund. Där söker han och andra forskare motsvarande biomarkörer för Parkinsons sjukdom.

HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2008

Det går inte att kommentera denna artikeln. Hör gärna av dig till info@vetenskaphalsa.se om du har frågor eller synpunkter

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Vaccinering mot Alzheimers väntas inom några år

Mer om forskningen i Malmö och Lund finns att läsa i Hjärnan i tanke och rörelse (pdf)

Loggor - Region Skåne, Lunds universitet

Aktuellt om vetenskap & hälsa - populärvetenskapligt om medicinsk forskning från Lunds universitet och Region Skåne

Om webbplatsen
Om tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa

Artiklar i fokus

Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Ny professor vill växla upp kraften i antibiotika
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Specialister på medfödda hjärtfel samlas i Lund
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Kvinnan gravid – då blir mannen mindre fysiskt aktiv
Prisbelönad forskning om barncancer
Prisbelönad forskning om barncancer

Vad forskar du om?