Vetenskap & Hälsa

Nytt om behandlingsmetoder för mantelcellslymfom

2018-04-24

Mantelcellslymfom(MCL) är en aggressiv cancersjukdomen, en typ av cancer som uppstår i immunsystemets s.k. B-celler. Alexandra Albertsson Lindblad, doktorand och läkare, försvarade nyligen sin avhandling om denna cancer som varje år drabbar ett hundratal personer i Sverige, majoriteten äldre.

Varför valde du att titta närmare på just den diagnosen?

– MCL är en mer ”svårbehandlad” sjukdom i jämförelse med andra B-cellslymfom och det är inte definierat vilken som är den bästa behandlingen. Jag lockades helt enkelt av att arbeta med en sjukdom där det finns stort utrymme för förbättring.

Vad var syftet med dina studier?

– Att dra slutsatser om hur prognosen vid MCL kan förbättras utifrån tre olika metoder; en populationsbaserad retrospektiv registerstudie, en klinisk prövning som har undersökt en ny behandlings-kombination, samt en laborativ studie av hur effekten av s.k. antikroppsterapi påverkas vid kombination med andra läkemedel.

Vilka resultat är mest anmärkningsvärda i studierna du gjort under din doktorandtid?

– Vi har påvisat att det går sämre för män än för kvinnor med MCL samt att behandling med CD20-antikropp (en form av målstyrd behandling) är viktigt för överlevnad vid MCL. Vidare fann vi att patienter som fått behandling med en ny läkemedelskombination som inkluderade immunstimulerande läkemedel, CD20-antikropp och ett cellgiftspreparat, löpte oväntat hög risk för immunrelaterade biverkningar och svåra infektioner. Vi har också bekräftat tidigare studier genom att visa att patienter med särskilda genetiska förändringar i cancercellerna uppvisar mycket dålig prognos. I en fjärde studie påvisade vi att en typ av s.k. ”molekylhämmare” kan minska effekten av CD20-antikropp om de ges samtidigt.

Vad är mest intressant och angeläget att gå vidare med i kommande studier?

– Först och främst är det angeläget att identifiera effektiva behandlings-kombinationer för äldre patienter med MCL samt för de med mycket dålig prognos p.g.a. genetiska förändringar i cancercellerna. Det är också intressant att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för långtidsöverlevnad efter given behandling för att kunna ge varje enskild patient den mest effektiva behandlingen med minst biverkningar.

Kommer du att fortsätta forska på den här sjukdomen?

– Jag siktar på att fortsätta forska inom området lymfomonkologi, och gärna på MCL. Närmaste året tänker jag emellertid fokusera på att få ut min specialistexamen och arbeta kliniskt.

Om du ser tillbaka på din doktorandtid, vilka är dina reflektioner om forskarutbildningen?

– Det är en fantastisk möjlighet att kunna kombinera kliniskt arbete med forskarutbildning på deltid, även om det ställer höga krav på doktoranden. Det är viktigt att den möjligheten finns, liksom riktade utbildningar till den här gruppen, t.ex. kliniska forskarskolan.

Text och foto: OLLE DAHLBÄCK