Kategori: Hjärnan och nervsystemet
-
Våra ögonrörelser hjälper oss att minnas
En femtio år gammal tes inom den kognitiva neurovetenskapen har nu belagts: våra ögonrörelser hjälper oss att minnas. För att plocka fram ett minne flyttar sig blicken på samma sätt som när minnet skapades. Resultaten…
-
Podd: Minnet och hälsan, del 1
Vetenskap & hälsa · Minnet, maten och hälsan: DEL 1 MINNET Publicerad 220603 Vårt minne är oumbärligt för att vi ska fungera i vardagen. Ändå kan vi inte alltid lita på det, särskilt inte…
-
Hjärnan läker dåligt efter skallskador
Svåra skallskador leder i princip alltid till minnesproblem och upprepade slag mot huvudet höjer risken för demens, något som en uppmärksammad skotsk studie av elitidrottare satt fokus på. Niklas Marklund är professor i neurokirurgi vid…
-
Så fungerar minnet
Våra långtidsminnen är ristade i hjärnbarken. Varje gång vi återvänder till ett minne så blir kopplingarna till minnet allt fler, samtidigt som vi ändrar lite på det. Så våra starkaste minnen riskerar att bli mer…
-
När depressionen är över dröjer minnesproblemen kvar
Vid depression blir hjärnan uttröttad och minnet och koncentrationen fungerar inte som det ska. Problemen kan vara bestående. Forskningen satsar därför på att hitta lösningar på de koncentrations- och minnesproblem som ofta dröjer sig…
-
Alzheimer eller bara normalt dåligt minne?
De flesta av oss glömmer iblandar vi lagt mobilen eller nycklarna, eller något vi skulle handla i affären. Att glömma emellanåt är normalt och det finns många anledningar till ett tillfälligt sämre minne – sömnbrist…
-
Minnet – opålitligt men oumbärligt
Minnet är inte perfekt. Vi kan både glömma och minnas fel. Men det är inte bara dåligt, säger minnesforskaren Mikael Johansson. Tvärtom kan det vara praktiskt och till och med bra för den psykiska hälsan. Minnet är avgörande för att vi ska fungera. Det hjälper…
-
När flera år försvann in i glömskan
Nina Ransmyr skadade minnet 2014. Då blev självklarheter plötsligt svåra. Samtidigt gick många av pusselbitarna som bildade den då 40-åriga trebarnsmammans identitet förlorade. – Ibland känns det som att jag är med i en film som…
-
Så håller du hjärnan frisk
Vem som drabbas av demens handlar både om livsstil, riskfaktorer och de gener du fått. Demens kan inte botas, men det går att göra saker som ökar chansen för fler friska år. Sölve Elmståhl leder…
-
Motion syresätter minnet
Fysisk aktivitet är bra för minnet. Det är hjärnforskarna Tomas Deierborg och Tomas Roos eniga om. Både deras egen och andras forskning tyder på det. Och de lever så klart som de lär. Båda tränar regelbundet,…
-
Hopp om mediciner mot alzheimer
Alzheimers sjukdom blir allt vanligare i en åldrande befolkning. Förutom det personliga lidandet innebär det även stora kostnader för samhället. Därför läggs omfattande resurser på att hitta läkemedel som kan bromsa sjukdomen. Och det finns…
-
PTSD – när minnet kan läka via tuff terapi
Vid PTSD tar hemska minnesbilder upp för stor plats i hjärnan för att minnet ska fungera. Trots att det finns effektiv terapi vågar många inte genomgå den. Därför forskas det nu på mediciner som ska…
-
Blodprovet som hittar alzheimer
Med ett enkelt blodprov och några snabba minnestester kan Alzheimers sjukdom diagnostiseras – med samma träffsäkerhet som mer avancerade metoder. Nu ser forskarna bakom det diagnostiska verktyget fram emot att det börjar användas på vårdcentralerna.…
-
Infektion kan få minnet att svikta
Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan…
-
Läkemedel som förvärrar vid demens
Överanvändningen av läkemedel som kan vara skadliga för äldre har minskat. Men fortfarande skrivs medicin med kognitiv påverkan ut för ofta till personer med demens. Det visar en studie av läkemedelsanvändning på demensboenden. – Det…
-
Huntingtons – en komplex hjärnsjukdom som påverkar rörelser, tankar och känslor
Huntingtons sjukdom är ärftlig, genetisk och debuterar vanligtvis i åldersspannet 30 till 50 år. I Sverige har omkring 1000 personer diagnosen och flera tusen lever med risk att insjukna. Ännu fler har en koppling till…
-
Kan hjärnans veckningar hos foster påverka insjuknandet i demens?
Frontotemporal demens startar relativt tidigt jämfört med andra demenssjukdomar och kunskapen om vad som orsakar sjukdomen är förhållandevis liten. Ny forskning från Lunds universitet visar att de veckningar i hjärnan som formas under senare delen…
-
Psykiska symptom vid Alzheimers sjukdom
Förutom minnessvårigheter och andra kognitiva symptom lider de flesta som drabbas av Alzheimers sjukdom också av psykiska besvär. Länge har det varit oklart om dessa uppstår på grund av vävnadsförändringarna i hjärnan, eller om de…
-
Världsparkinsondagen 11 april – om fem lovande forskningsprojekt
Algoritmer för rätt behandling vid rätt tillfälle i sjukdomsförloppet vid Parkinsons. En biobank för upptäckter om betydelsen av arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Och en mer detaljerad kunskap om…
-
Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning
Depression, yrsel, svårighet att fokusera blicken och balansproblem. Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu…
-
Kvantitativa mätinstrument för ökad förståelse av ADHD
Det finns ett behov av att utveckla objektiva metoder för att ställa ADHD-diagnos. Sådana metoder är tänkta att användas som komplement till diagnostiska instrument som används idag. Anders Rasmussen, forskare vid Associativ inlärning, Medicinska fakulteten,…
-
Förbättra återhämtningen efter stroke med nanoteknologi
Var 17:e minut får någon en stroke i Sverige. Tid är hjärna – det gäller att komma under behandling så snabbt som möjligt. I dag är sjukvården blivit väldigt duktig på den akuta behandlingen men…
-
Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med verktyget Manage PD
Många av Sveriges 20 000 Parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid…