Intern kategori: Organisation
-
Träning i grupp minskar risk för ny infarkt
Risken för att få en andra hjärtinfarkt är hög, särskilt under året efter den första infarkten. Men Sverige ligger i toppklass i världen när det gäller sekundärprevention. En behandlingsform som har visat sig särskilt effektiv…
-
Spårar sömnproblemens rötter
På Klinisk neurofysiologi utreds varför det är näst intill omöjligt för vissa att somna i vanlig tid, eller vad kronisk övertrötthet på dagen beror på. Men många har sömnbesvär och allt ska inte mätas och…
-
Många med störd sömn kan få god hjälp
Ytlig och upphackad nattsömn, förskjuten dygnsrytm eller narkolepsi kan få livet att krascha. Men om man hittar rötterna till sömnstörningen så finns det numera effektiva behandlingar. För att må bra behöver vuxna sova mellan sex…
-
Dämpat immunsvar kan minska hjärtskadan
Vid en hjärtinfarkt utlöses ett immunsvar som orsakar inflammation i hjärtat. Tyvärr orsakar inflammationen ännu större hjärtskada. Nu har forskare lyckats dämpa immunsvaret och förbättra hjärtats funktion i experimentella hjärtinfarktstudier. En hjärtinfarkt orsakas av en…
-
Snarkskenan räddar parets sömn
Storsnarkare kan drabbas av flera andningsuppehåll under natten, så kallad sömnapné. Störningarna kan göra dig både trött, okoncentrerad och leda till hjärtproblem. Och om man delar säng så förlorar sängkamraten upp emot en timmes sömn…
-
Proteinet som lagar kärlväggar – och förebygger hjärtinfarkt
Dagens behandlingar för att minska risken för återfall i hjärtinfarkt fokuserar på att behandla riskfaktorer för kärlskador. Men tänk om det också gick att reparera dem. Forskarna har hittat ett kroppseget protein som kan just…
-
Var rädd om tänderna – för hjärtats skull
Det finns goda skäl att hålla koll på tandköttet. Bakterier under tandköttskanten påverkar nämligen inte bara munnen. Allt fler forskningsstudier kan visa ett samband mellan tandlossning och ökad risk för åderförkalkning och hjärtinfarkt. De flesta…
-
Kolesterol är bara farligt i fel sällskap
Det onda och det goda kolesterolet. Visst det låter det som en tvekamp mellan den snälla och den elaka häxan i en saga. Kanske är det därför begreppen fått sådant genomslag. Vi gillar ju berättelser…
-
Mörkrets hormon melatonin lägger locket på
Läkemedel med melatonin har de senaste 15 åren blivit vanliga för att till exempel behandla sömnproblem. Men samtidigt visar forskning att det finns ett samband mellan melatoninnivåer i kroppen och typ-2 diabetes. Så vad vet…
-
Svårt veta hur mycket du har sovit
Hur mycket har du sovit i natt? Den frågan är svårare att svara på än vad du kanske tror – ofta uppskattar människor att de sovit mer än vad de faktiskt gjort. Därför ägnar sig…
-
Hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen?
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden…
-
Podd: Måste det göra ont att bli äldre?
Vetenskap & hälsa · Måste det göra ont att bli äldre? Smärta hör till åldrandets vedermödor – eller? Men hur det än är med det – och det ska vi få svar på i podden…
-
Snabbare diagnos och behandling med hjälp av genteknik
Människor med olika cancerdiagnoser är några av de som har mycket att vinna på så kallad precisionsmedicin. Avancerade DNA-analyser ger säkrare diagnoser och bättre behandlingar. På kort tid har tekniken blivit ett ovärderligt verktyg i…
-
Infektion runt implantat skulle kunna förebyggas med strontium
Det är vanligt att vävnaden kring ett tandimplantat drabbas av inflammation, något som i värsta fall leder till att implantatet måste tas bort. Men kan en beläggning av strontium runt implantatet vara ett sätt att…
-
Förlossningsläkare emotionellt stabilare än de flesta
Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt…
-
Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring…
-
Kognitiv förmåga relaterat till gångförmåga
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus…
-
Föreläsningar om stroke 9 maj
I samband med den Internationella Strokedagen 9 maj hålls föreläsningar om stroke på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den som vill kan också passa på att mäta sitt blodtryck. När och var? Tisdagen 9 maj 2023,…
-
Podd: När Kafka gör läkare mer empatiska
Vetenskap & hälsa · När Kafka gör läkare mer empatiska 20230428 Blivande läkare läser idag medicinsk humaniora. Vi intervjuar litteraturvetaren Katarina Bernhardsson från Lunds universitet om hur skönlitteratur och diskussioner med kursare hjälper studenterna att…
-
Proteinprofessorernas pusselbitar
Man talar ibland om att forskning är som att lägga pussel. Ett av dessa gigantiska forskningspussel är kroppens proteiner – närmare 90 000 pusselbitar att hålla reda på. LUM träffar tre proteinprofessorer för att bena ut…
-
Tandreglering riskfaktor för tillbakadraget tandkött
Det finns flera välkända riskfaktorer för att tandköttet drar sig tillbaka. Bland annat ålder, rökning och alltför hårdhänt tandborstning. Men även tandreglering innebär en risk, enligt en ny avhandling. – Tillbakadraget tandkött beror på många…
-
Våld i relationer felrapporteras ofta – AI kan korrigera
Återberättade händelser om våld förvanskas beroende på vem som återberättar och vilket våld det handlar om. Det leder till att media och människor förmedlar en skev bild av allvaret i det som faktiskt skett. Vissa…
-
Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas
Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra…
-
Tragisk förlust av patient ledde till ny forskning
Tvåårige Arvid ska snart genomgå sin tredje hjärtoperation. Denna gång blir ingreppet både säkrare och snabbare, tack vare en ny simuleringsmetod som forskare utvecklat för hjärtsjuka barn. Det är måndag eftermiddag på avdelning 67 på…
-
Hon odlar miniatyrhjärnor
Det är torsdag förmiddag och dags för miniatyrhjärnorna att få lunch. Temperaturen i cellinkubatorn är behagliga 37 grader, perfekt klimat för en liten hjärna. Anna Falk förbereder den näringslösning som cellerna behöver för att kunna…