Vetenskap & Hälsa

​Känselnedsättning vid diabetes kan studeras med nya tekniker

2020-05-13

Forskare på Skånes universitetssjukhus, Medicinsk service i Region Skåne och Lunds universitet är först i världen med att tolka bilder av nervtrådar på nya sätt. Det kan till exempel leda till bättre prognos för patienter med diabetes som drabbas av känselnedsättning.

Lars Dahlin som är handkirurg utforskar nya tekniker tillsammans med Elisabet Englund som är neuropatolog vid Klinisk genetik och patologi. Unika bilder gör det lättare förstå, diagnosticera och behandla nervinklämning hos patienter med diabetes.

Personer med diabetes kan råka ut för många olika komplikationer i hand och ben. Ett av de symptom som kan vara besvärande är känselnedsättning. Det kan ibland bero på inklämning av en nerv i handledsnivå. Med hjälp av bland annat digital bildhantering och 3D-teknik går det att få fram unika bilder av nerverna.

Läs mer om tekniken här: Unika 3D-bilder avslöjar nervtrådars arkitektur

– Vi förstår mekanismer vid nervinklämningar hos patienterna på ett nytt sätt och kan tolka symptom. Nu kan vi ge bättre prognos och se vilka diabetiker som kan behandlas, säger Lars Dahlin, professor vid Lunds universitet och handkirurg vid Skånes universitetssjukhus.

Kan få nedsatt känsel

Studierna som gjorts är en del i ett flertal andra kliniska studier för att förstå, diagnosticera och behandla nervinklämningar. Personer som drabbas kan ofta behandlas men det beror på vilken nerv det rör sig om.

– Personer med diabetes med känselnedsättning ska utredas. Man kan ibland upptäcka en inklämning av en nerv, den så kallade medianusnerven. Detta kan åtgärdas genom att man vid en operation släpper på trycket mot nerven och få tillbaka känsel och motorik. Vi är först i världen med att, med de här teknikerna, visa fenomen i nerv- och hudprover från patienter, säger Lars Dahlin.

Samarbeten en framgångsfaktor

Det finns långtgående samarbeten inom området mellan olika forskare och organisationer. Avgörande för framstegen är samarbetet mellan Lars Dahlin och Elisabet Englund, överläkare på Klinisk genetik och patologi och professor i neuropatologi vid Lunds universitet. Som neuropatolog studerar hon bland annat sjukdomar i nervsystemets vävnad. Samarbetet med motsvarigheten till Max IV, ESRF i Grenoble där den aktuella studien är gjord, inleddes för fem år sedan. Det finns även ett nära samarbete kring bildanalys tillsammans med Medicinsk Strålfysik i Lund, forskare vid Linköpings Universitet och vid Dansk Tekniskt Universitet i Köpenhamn.

Det pågår också ett samarbete med forskningsanläggningen Max IV. Tanken är arbeta vidare med tekniken här. Synkrotrontekniken på Max IV innebär att synkrotronstrålning produceras av elektroner med stor variation i synligt ljus. Med hjälp av denna teknik kan man få fram unika bilder på hur enskilda nervtrådar ser ut tredimensionellt, dels i normala fall, dels hos personer med diabetessjukdom.

– Nu kan vi betydligt bättre förstå hur nervtrådarna i nerverna påverkas av diabetes samt hur nervtrådarna tillbakabildas och sedan försöker växa ut igen, säger Lars Dahlin.

Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Skånes universitetssjukhus