Intern kategori: ompublicerat
-
Hur många RNA-molekyler som tar sig in i cellen?
Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden…
-
Snabbare diagnos och behandling med hjälp av genteknik
Människor med olika cancerdiagnoser är några av de som har mycket att vinna på så kallad precisionsmedicin. Avancerade DNA-analyser ger säkrare diagnoser och bättre behandlingar. På kort tid har tekniken blivit ett ovärderligt verktyg i…
-
Infektion runt implantat skulle kunna förebyggas med strontium
Det är vanligt att vävnaden kring ett tandimplantat drabbas av inflammation, något som i värsta fall leder till att implantatet måste tas bort. Men kan en beläggning av strontium runt implantatet vara ett sätt att…
-
Förlossningsläkare emotionellt stabilare än de flesta
Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt…
-
Ny studie ifrågasätter visad effekt vid artrosbehandlingar
Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring…
-
Kognitiv förmåga relaterat till gångförmåga
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus…
-
Föreläsningar om stroke 9 maj
I samband med den Internationella Strokedagen 9 maj hålls föreläsningar om stroke på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Den som vill kan också passa på att mäta sitt blodtryck. När och var? Tisdagen 9 maj 2023,…
-
Proteinprofessorernas pusselbitar
Man talar ibland om att forskning är som att lägga pussel. Ett av dessa gigantiska forskningspussel är kroppens proteiner – närmare 90 000 pusselbitar att hålla reda på. LUM träffar tre proteinprofessorer för att bena ut…
-
Tandreglering riskfaktor för tillbakadraget tandkött
Det finns flera välkända riskfaktorer för att tandköttet drar sig tillbaka. Bland annat ålder, rökning och alltför hårdhänt tandborstning. Men även tandreglering innebär en risk, enligt en ny avhandling. – Tillbakadraget tandkött beror på många…
-
Våld i relationer felrapporteras ofta – AI kan korrigera
Återberättade händelser om våld förvanskas beroende på vem som återberättar och vilket våld det handlar om. Det leder till att media och människor förmedlar en skev bild av allvaret i det som faktiskt skett. Vissa…
-
Epigenetiken och genetiken ger nya svar på hur diabetesvården kan individanpassas
Precisionsmedicin innebär att rätt patient ska få rätt behandling i rätt tid. Vad betyder det för personer med typ 2-diabetes? Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum undersöker hur sjukdomen utvecklas för att ta fram mer träffsäkra…
-
Tragisk förlust av patient ledde till ny forskning
Tvåårige Arvid ska snart genomgå sin tredje hjärtoperation. Denna gång blir ingreppet både säkrare och snabbare, tack vare en ny simuleringsmetod som forskare utvecklat för hjärtsjuka barn. Det är måndag eftermiddag på avdelning 67 på…
-
Hon odlar miniatyrhjärnor
Det är torsdag förmiddag och dags för miniatyrhjärnorna att få lunch. Temperaturen i cellinkubatorn är behagliga 37 grader, perfekt klimat för en liten hjärna. Anna Falk förbereder den näringslösning som cellerna behöver för att kunna…
-
Även rehabiliteringen behöver vara skräddarsydd
Hur kan rehabiliteringen efter bröstcancer skräddarsys utifrån patientens behov? Marlene Malmström, sjuksköterska på Skånes universitetssjukhus och docent på Lunds universitet, forskar om detta och har tillsammans med kollegor tagit fram en modell för individanpassad rehabilitering.…
-
Modifierade antikroppar mot SARS-CoV-2 bättre på att vinka till sig immunceller
Går det att förbättra antikropparna som kroppen tillverkar för att bekämpa SARS-CoV2? I en studie som letts av forskare från Lunds universitet, har man undersökt detta genom att designa om antikroppar och kombinera dem mot…
-
Transplantationer vid Parkinsons sjukdom – en resa i tiden
I början av 1950-talet visste ingen vad Parkinsons sjukdom berodde på. Sedan öppnade Arvid Carlssons upptäckt av dopamin dörren till världsledande transplantationer av nervceller. Tack vare banbrytande grundforskning inom MultiPark kan nu dopaminceller från stamceller…
-
Att röka eller gnissla tänder ett hot mot tandproteser
Vad är det som avgör om en krona eller brygga går sönder hos en patient? Det är frågan i en ny avhandling från Malmö universitet, som konstaterar att tandläkare behöver ta hänsyn till flera olika…
-
Bakteriens superkraft gör den resistent
En vanlig tarmbakterie vi alla bär på gynnas när tarmfloran slås ut av en antibiotikabehandling. Eftersom bakterien är resistent och smittsam orsakar den problem, särskilt inom sjukvården. Nu visar en studie ledd från Lunds universitet…
-
Fetmakirurgi fungerar bra även i tidig tonår
Kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Det visar en ny svensk studie där man för första gången jämför kirurgisk och intensiv icke-kirurgisk behandling genom att låta slumpen avgöra vilken…
-
Bättre munskölj behövs
Idag används klorhexidin som en komponent i munskölj. Men medlet kan på lång sikt leda till missfärgade tänder och resistenta bakterier. Nu utforskar en doktorand vid Malmö universitet en alternativ behandling med lovande resultat. Det…
-
Snortransplantation kan lindra kronisk snuva
Låter det äckligt? Synnerligen. Är det värt det? Absolut. Så säger deltagarna i en studie vid Helsingborgs lasarett som undersökt om snortransplantationer kan lindra symptom vid kronisk varig snuva. De tidiga resultaten är positiva. 70…
-
Två fetmaprofiler med olika risk för typ 2-diabetes
Ett forskarteam från Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har genomfört en omfattande analys av de genetiska skillnaderna mellan olika grupper med personer med fetma. Forskarna definierade i studien två fetmaprofiler med olika risk för bland annat…
-
Markörer i blod kan ge bättre epilepsidiagnostik
Att diagnostisera epilepsi är resurskrävande och det finns risk att sjukdomen förväxlas med andra tillstånd med liknande symptom. Det gör det angeläget att hitta bättre diagnosmetoder redan när en patient kommer in på akuten efter…
-
Inskolning på förskola – hur går det till?
När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan, men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den…
-
Smart mikroskopi visar var bilden ska tas
För att ta extremt högupplösta mikroskopbilder på exempelvis celler måste man veta exakt var man ska rikta mikroskopet så att man avbildar just det man är intresserad av. Inte så lätt när det man letar…