-
Fakta epigenetik
Epigenetik betyder ”ovanpå genetiken” och handlar om modifieringar av arvsmassan som inte ändrar den genetiska koden. Epigenetiska modifieringar handlar istället om hur DNA:t läses av och när det uttrycks, det vill säga vilka gener som…
-
Så funkar stamceller
En stamcell är en outvecklad, det vill säga icke-specialiserad, cell som både kan skapa exakta kopior av sig själv, och därmed fortsätta vara stamcell, men som också kan utvecklas till alla specialiserade celler som finns…
-
Fakta genterapi
Genterapi är en behandlingsform som kan användas för behandling av vissa sjukdomar som har sitt ursprung i genetiska defekter. Behandlingen går ut på att byta ut eller reparera gener för att återställa normal funktion. För…
-
Laga hjärnan med friska gener
Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar? Det finns exempel på sjukdomar…
-
Podd: Genvägar till bättre hälsa
Vetenskap & hälsa · Genvägar till bättre hälsa I år uppmärksammas gensaxen Crispr med ett nobelpris. I det här poddavsnittet får du möjlighet att på ett enkelt sätt förstå mer om dina gener, hur gentekniken…
-
Huntingtons sjukdom – en fascinerande gåta
Den som bär på den muterade genen får någon gång i livet den dödliga sjukdomen Huntingtons sjukdom. Hjärnsjukdomen kan ärvas över generationer, börjar smygande, gör det allt svårare att reglera känslor, tankar, sedan rörelser. Än…
-
Antikroppar – superläkemedel på frammarsch
Antikroppar handlar inte bara om att spåra immunitet mot covid-19 och andra smittor, utan används också alltmer för att bota sjukdomar. Forskare i immunteknologi bygger konstgjorda antikroppar med nya, läkande egenskaper. I ett kylskåp i ett…
-
Webbföreläsningar om Parkinsons sjukdom
Föreläsningen spelades in den 1 september 2020 kl 13.00-16.25 Moderator: Lars Mogensen PROGRAM 13.00 – 13.05 Välkomna, Lars Mogensen 13.05 – 13.15 Introduktion Forskningschef Ingemar Petersson 13.15 – 13.30 Tidig och säker Parkinsondiagnos –…
-
Falsk trygghet när du köper skyddsprodukter mot covid-19 på nätet
Lite över en miljon personer kan ha handlat icke godkända skydd mot covid-19 på nätet, produkter som kanske inte fungerar eller är förfalskade. Detta visar en enkätundersökning gjord av Lunds universitet med hjälp av KANTAR…
-
Ny metod kan utvärdera läkemedel mot alzheimer
Lundaforskare har tagit fram en metod som kan mäta effekten av olika lovande läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Med den nya metoden har de kunnat se att en specifik läkemedelskandidat hindrar bildningen av de små proteinklumpar…
-
Ovisst att leva med nytt hjärta
Varje år får ett sextiotal svenskar med livshotande hjärtsvikt ett donerat hjärta inopererat – en livräddande vårdinsats, men krävande för både kropp och själ. Matilda Almgren, sjuksköterska och nybliven doktor vid Lunds universitet, har i…
-
Bröstbevarande kirurgi ökar livskvaliteten och är lika säker som traditionell kirurgi
På senare år har tekniker inom bröstbevarande kirurgi, onkoplastik, utvecklats för att vid behandling av bröstcancer förbättra både det funktionella och estetiska resultatet. Onkoplastik är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer och patienternas…
-
Nyputsade råttor gav ledtrådar till hur hjärnan väljer beteende
För att bättre förstå hur hjärnan väljer vilket beteende som ska komma härnäst har forskare vid Lunds universitet studerat råttor som putsar sig. Studien visar att när de går från ett beteende i putsningskedjan till…
-
Med trubbiga armbågar – för bättre psykisk hälsa
En vänlig idéspruta som vet att omge sig med andra möjliggörare. Elisabeth Argentzell, arbetsterapeut och forskare, kombinerar undervisning och forskning med ett stort nätverkande om och för förbättrad psykisk hälsa. Hon gläds åt att interventionen…
-
Handkirurg med hjärnkoll
Handen är människans verktyg. Med handen uppfattar vi beröring, och utan synens hjälp känner vi igen former och ytstrukturer. Handens rörelser och gester är även viktiga för vårt kroppsspråk, vår personlighet och identitet. Det är…
-
Metformin för diabetespatienter eller ej? Nu vet forskare svaret
Metformin är ett läkemedel som ska sänka blodsockret vid typ 2-diabetes. En tredjedel av patienterna svarar inte på behandlingen och en tredjedel upplever allvarliga biverkningar, varför många väljer att sluta medicinera. Nu har forskare vid…
-
Använder AI för att hitta fler med ökad bröstcancerrisk
Oktober månad är den internationella bröstcancermånaden. Detta vill vi uppmärksamma genom att lyfta fram Sophia Zackrisson, årets cancerforskare, och hennes forskningsgrupp som arbetar med att utveckla nya metoder för en bättre och mer precis bröstcancerscreening.…
-
Webbsänd temakväll om covid-19
De uppskattade temaföreläsningarna på Skånes universitetssjukhus är tillbaka med en direktsänd kväll om covid-19. Bland föreläsarna finns smittskyddsläkare Eva Melander och flera specialister inom infektion, intensivvård, primärvård och klinisk mikrobiologi. NÄR: 20 oktober mellan 17.30…
-
Hjärnskakning – dags att idrottare prioriterar hjärnan
Inte sällan går det att läsa om idrottsstjärnor som missar säsonger på grund av benbrott, problem med knän eller sträckningar i lår. Mer sällan hör vi om framstående idrottare som missar säsonger på grund av…
-
Smittämnen klarar sig bättre än väntat i luften
Bakterier och virus som sprids via luften är svåra att skydda sig mot och det är svårt att veta när de finns i luften omkring oss. Ny forskning från LTH visar att smittämnen som man…
-
Så funkar Crispr
Apropå årets Nobelpris i kemi FAKTA CRISPR (CLUSTERED REGULARLY INTERSPACED SHORT PALINDROMIC REPEATS) Crispr, populärt kallad gensaxen, är ett genomredigeringsverktyg som möjliggör mycket precisa förändringar i arvsmassan. Den första gensaxen som började användas kallas Crispr/Cas9.…
-
Söker spår mot äggstockscancer
När Ingrid Hedenfalk för många år sedan läste till biolog valde hon att göra sitt examensarbete om ovarialcancer, eller cancer i äggstockarna. Därefter blev det doktorandstudier med fokus på bröstcancer vid NIH, National Institutes of…
-
Matdagböckerna ger svar på forskarnas frågor
Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska. – Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för…