Kategori: Vad forskar du om?
-
Hanne Tönnesen: Klinisk forskning med stor hälsovinst
Min forskning är patientcentrerad med inriktning mot prevention, d.v.s. förebyggande åtgärder. Den har fokus på att förbättra behandlingsresultat och underlätta s.k. patientförlopp, d.v.s. patientens tillfrisknandeprocess, till gagn för den enskilda patienten och för samhället. Klinisk…
-
Madeleine Durbeej-Hjalt: Behandling av muskeldystrofi
Muskeldystrofi är ett samlingsnamn på en grupp sjukdomar som leder till att musklerna gradvis bryts ned och ersätts med fett och bindväv. Jag studerar två allvarliga former som båda leder till för tidig död; Duchennes…
-
Bengt Sivberg: Samspel mellan människor
En ung kvinna beskrev sitt psykiska funktionshinder som att leva som en besökare i en främmande värld. Så annorlunda kan vår vardagsvärld upplevas av en person som inte vet hur man beter sig i vanliga…
-
I väntan på diabetesvaccinets effekt
– Jag har så länge drömt om att ha något att erbjuda istället för att enbart maktlös vänta på att barnen ska insjukna säger Helena Larsson som leder försöket att vaccinera högriskbarn för typ 1…
-
Nils Wierup: Riktig rivstart med den femte cellen
Redan som doktorand gjorde han en betydelsefull upptäckt när han identifierade ghrelinceller i bukspottkörtelns öar. Fyra hormonproducerande celler i öarna var redan kända, bland dem insulincellerna. Ghrelincellen blev den femte. – I vår värld är…
-
Ingrid Hansen Pupp: Hjärnans utveckling efter mycket för tidig födelse
I Sverige föds ca 0,3 % av alla levande födda barn före 28 fulla graviditetsveckor. Överlevnaden för dessa höggradigt för tidigt födda barn har under de senaste 15 åren förbättrats avsevärt. Senare uppföljningsundersökningar visar dock…
-
Jan Harnek: Inläggning av konstgjord hjärtklaff i det slående hjärtat
Det börjar bli allt vanligare att klaffsjukdomar behandlas med nya och mer skonsamma metoder än tidigare. Hjärtoperationer, där bröstkorgen måste öppnas upp och hjärtats pumpning tas över av en hjärt-lungmaskin börjar nu allt mer kunna…
-
Signe Andrén: Information och stöd till närstående inom demensvården
Personer med en demenssjukdom får ofta funktionsnedsättningar och blir då beroende av omfattande hjälp från andra. Våra projekt vid Geriatriskt utvecklingscentrum i Malmö syftar till att förstå och att analysera effekter av ett strukturerat stöd…
-
Petru Liuba: Forskning för att förebygga framtida hjärtsjukdomar
Tidiga förändringar i blodkärl hos barn med typ I diabetes kan leda till hjärtbesvär senare i livet. Nu försöker forskare i Lund och Malmö förstå mekanismen bakom detta för att göra det möjligt att hitta…
-
Jenny Grönberg Hernández: Snälla bakterier till urinblåsans försvar
Trots att urinvägsinfektioner är en av våra vanligaste infektionssjukdomar, så finns idag bara ett sätt att behandla dem – med antibiotika. Eftersom antibiotikaresistensen ökar i Sverige, och särskilt för de bakterier som orsakar urinvägsinfektioner, finns det…
-
Marlene Malmström: Livskvalitet en viktig del av vården
Efter operationen känner patienterna matleda och illamående. Livskvaliteten sjunker. Sjuksköterskan Marlene Malmström kombinerar kliniskt arbete med forskning om hur patienternas livskvalitet kan förbättras. – Tiden finns inte alltid där. Man börjar med att forska på…
-
Anders Grubb: Cystatin C – nyckeln till nya mediciner
Cystatiner finns i kroppens alla celler och deras naturliga funktion är att reglera aktiviteten hos vissa proteinnedbrytande enzymer, så kallade cysteinproteaser. Anders Grubb har forskat på cystatiner i snart 40 år, vilket har lett till…
-
Undertryck läker svårläkta sår efter hjärtoperation
Det görs över en miljon snitt i bröstkorgen per år i Europa. Och vid en till fyra procent av dessa operationer finns det risk för infektioner. Richard Ingemansson har tillsammans med två andra läkare –…
-
Mattias Belting: Nya vägar för bättre cancerbehandling
Tumörcellens eget signalsystem kan vara en nyckel till hur den ska bekämpas. En forskargrupp i Lund är bland de första att studera en helt nyupptäckt transportväg. – Det här är kanske vårt allra mest spännande…
-
Rafid Tofik: Urinprov kan förutspå komplikationer vid diabetes
Tänk dig ett urinprov som kan skvallra för oss om skador i kroppens organ, framför allt hjärta, blodkärl och njurar hos patienter med typ 1-diabetes. Forskare i Lund studerar ett sådant protein i urinen –…
-
Håkan Arheden: Världsunik teknik visar hur hjärtat pumpar
Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund har utvecklat en ny metod för att åskådliggöra blodflödet i hjärtat. Bilden visar hur blod från vänster förmak fyller vänster kammare under hjärtats fyllnadsfas. Källa: Hjärt-MR-gruppen vid Skånes universitetssjukhus Lund.…
-
Magnus Ekelund: Markörer för graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes är ett diabetestillstånd som upptäcks under graviditet. Ofta beror det på de hormonförändringar som uppträder under graviditet vilka medför en ökad insulinresistens, det vill säga ett ökat motstånd mot insulinets effekter. Diagnosen utesluter dock…
-
Gunnar Hägglund: Banbrytande behandling av CP-skadade ger ny kunskap
Muskelspänningen hos barn som föds med CP avtar ofta efter 3–4 års ålder. Det förändrar synen på den inledande behandlingen, visar forskning i Lund. Tidigare drabbades var tionde barn med CP av att höften gick…
-
Louise Cornmark: Dödslängtan i forskningen ger hopp om cancerbot
Ett stort hinder vid cancerbehandling är att ha ihjäl cancerceller. Cancerceller kan lura döden och bli immuna mot behandling. Forskning på de molekyler som deltar i celldöd är därför ytterst betydelsefull och en slags dödslängtan…
-
Christina Carlsson: Bättre ta tillvara patienternas synpunkter
Framtidens sjukvård måste lyssna mer på patienter och anhöriga. Resan har bara börjat. Christina Carlsson är sjuksköterska med en lång erfarenhet av kliniskt arbete inom olika delar av vården. Men det är inom cancervården hon…
-
Niklas Loman: Ökad genetisk kunskap förbättrar bröstcancervården
– Som läkare och forskare inom onkologi arbetar jag mycket med att identifiera kvinnor och familjer med en ökad ärftlig risk för bröstcancer. Vi har ett bra tumörgenetiskt laboratorium här som gör att vi också…
-
Träning återskapar funktion efter stroke
Varje år drabbas mellan 25 000–30 000 svenskar av stroke. Det kan leda till skador i exempelvis hjärnans talcentra eller den del i hjärnan som styr rörelserna. Men det finns möjligheter till återhämtning efter en stroke.…
-
Åke Borg: Genetisk kartläggning en stor möjlighet för cancerforskningen
Hösten 2009 startade en av världens första och största studier av genernas betydelse vid bröstcancer vid Universitetssjukhuset i Lund. – Nu försöker vi få de nya högteknologiska analyserna för att studera genuttryck också användbara…
-
Rolf Ljung: Blödarsjuka – från gen till patient
En individ med blödarsjuka, hemofili, saknar eller har brist på ett protein i blodet vilket leder till blödningar som uppträder spontant och som ofta är invalidiserande eller livshotande. Huvudlinjen i min forskning har varit att…