Kategori: Blodet och immunförsvaret
-
Blodsjukdomar intressanta för genterapi
Blodsjukdomar är intressanta kandidater för genterapi eftersom blodet enkelt kan plockas ut och modifieras utanför kroppen, och därefter sättas tillbaka. Varje år föds barn i Sverige med ärftliga blodsjukdomar som blödarsjuka, anemi och immunbristsjukdomar. Genetiska…
-
Matdagböckerna ger svar på forskarnas frågor
Mat kan göra oss sjuka och den kan göra oss friska. – Dagens kostrekommendationer är för allmänna. Idealet hade varit att man utifrån ett blodprov vid födseln fick veta vilken diet som är bäst för…
-
Ett blodigt ”cold case” får en internationell lösning
När det gäller kriminalvärldens ouppklarade brott används ofta ny DNA-teknik för att lösa gamla fall. Så är det också med blodgåtornas ”cold cases”, där man genom att jämföra olika patientprover med varandra ser proteinmönster och…
-
Podd: Lärdomar från tidigare pandemier
Vetenskap & hälsa · Lärdomar från tidigare pandemier Sedan 1900-talets början har mänskligheten drabbats av fem pandemier. I det här poddavsnittet blickar vi tillbaka till en av de större, den som drabbade världen 1918…
-
Livräddande och existentiellt omvälvande när syskon donerar stamceller
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Bakgrunden till att en stamcellsdonator eftersöks är nästan alltid en malign blodsjukdom, som olika former av leukemi. De flesta säger ja direkt – självklart vill jag försöka rädda livet…
-
Ny gen istället för blodtransfusioner
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Diamond- Blackfans anemi (DBA) är en allvarlig men ovanlig blodbristsjukdom där en defekt i benmärgens blodstamceller gör att de röda blodkropparna inte utvecklas normalt. Personer med DBA blir därför…
-
Går det att äta sig till ett friskare blod?
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI För att vi ska må bra behöver kroppens blodflöde fungera och ge syre och näring till kroppens övriga organ. Blodet behöver rensas och goda kolesterolnivåer upprätthållas. Ett friskt blod…
-
Vad är en blodpropp och varför får somliga det?
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Vem som helst kan få en blodpropp och ärftliga faktorer kan spela en roll. Livsstilsfaktorer som stillasittande, rökning och övervikt kan öka risken. Upp till tio procent av befolkningen…
-
Trombocyter – blodets doldisar
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Blodet som flyter i våra ådror består till ungefär hälften av röda och vita blodkroppar och av blodplättar, eller trombocyter som de även kallas. Den andra hälften utgörs av…
-
Högtryck på blodigt allvar – kärlforskare vill intensifiera jakten på orsakerna
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Högt blodtryck skadar våra blodkärl. Det skadar också vårt hjärta, vår hjärna och våra njurar. Ett högt blodtryck ökar också risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke. Exakt varför…
-
Ett pusslande med sällsynta blodgrupper
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI De flesta känner till blodgrupperna A, B, AB och O samt att man är Rh-positiv eller Rh-negativ. Men totalt finns det 367 blodgrupper, som kan spela roll vid en…
-
Utan blod stannar vården
VI UPPMÄRKSAMMAR INTERNATIONELLA BLODGIVARDAGEN 14 JUNI Allt börjar med en gåva. Altruism – att ge osjälviskt för att samhället ska fungera genom att dela med sig av sitt blod är en grundbult i vården. I…
-
Blödarsjuka börjar behandlas med genterapi
Skånes universitetssjukhus har inom ramarna för en internationell studie tillsammans med Lunds universitet, under januari börjat behandla blödarsjuka (hemofili) med genterapi. Förhoppningen är att den nya behandlingen på sikt avsevärt ska kunna underlätta vardagen för…
-
FÖRELÄSNING: Immunförsvaret – vad vet vi?
Vill du lära dig mer om människans immunförsvar och kopplingar till allergi, transplantation, autoimmuna sjukdomar och cancer? Då får du inte missa föreläsningen på onsdag den 20 november 2019. När? Onsdagen den 20 november 2019,…
-
Benmärgsstamceller och transplantation
Stefan Scheding installerades som professor i hematologi den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Benmärgen är kroppens blodfabrik och innehåller två typer av stamceller, dels de välkända blodbildande, så…
-
Molekylär kunskap för att bekämpa hudmelanom
Göran Jönsson installerades som professor i medicinsk forskning med särskild inriktning mot moleylära onkologi den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Hudmelanom är en aggressiv tumörsjukdom när den…
-
Lymfom – utveckling av nya behandlingar
Mats Jerkeman installerades som professor i klinisk onkologi den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver han själv om sin forskning. Lymfom är tumörer som utgår från immunsystemets celler, lymfocyterna. Lymfocyternas uppgift är att…
-
Nobelpriset i fysiologi eller medicin: cellers anpassning till syrebrist
De forskande läkarna William G. Kaelin Jr, Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza belönas för upptäckter som är helt centrala för vår förståelse av hur vi på organism- och cellnivå anpassar oss till…
-
Om proteinernas samspel – och vad det har för betydelse
I kroppen finns en stor mängd proteiner och vart och ett av dessa kan ha många olika funktioner, beroende på hur det samspelar med omgivningen. Hur samspelet ser ut vid ett visst tillfälle kallas proteom.…
-
FÖRELÄSNING 17 september om Myastenia gravis
Tisdagen 17 september anordnar Neuroförbundet Lundabygden tillsammans med Sjukhusbiblioteket vid Skånes universitetssjukhus en kvällsföreläsning om Myastenia gravis – en autoimmun neuromuskulär sjukdom. När? 17 september, kl. 17.00–19.00 Var? Föreläsningssal 3 i Blocket, Entrégatan 7, Skånes…
-
Lär dig känna igen sepsis – det kan rädda liv!
Sepsis är ett livshotande tillstånd som uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen. Sepsis drabbar uppåt 40 000 människor i Sverige varje år och ungefär var femte dör. Trots att det är så…
-
Immunterapi – så funkar det
Tanken med immunterapi är att stärka immunförsvaret så att det kan oskadliggöra cancercellerna på ett effektivt sätt. Forskargrupper över hela världen jobbar med olika spår inom immunterapi. Här nämns några av de viktigaste. Lätta på…
-
Att hjälpa immunförsvaret på traven
Immunterapi belönades med 2018 års Nobelpris i fysiologi eller medicin. Men mycket återstår att lära innan immunterapi kan bli förstahandsvalet vid cancerbehandling. Karin Leanderssons forskargrupp kartlägger vad som händer när cancern kidnappar immunförsvaret och får…
-
Podd: Kartlägger cancercellernas fingeravtryck
Tack vare de senaste årens extremt snabba teknikutveckling kan cancerforskare leta efter ledtrådar, både bland våra och cancercellernas gener. Men hur kan kunskap om genetiska förändringar i cancertumören leda till nya behandlingar och vad skiljer…

























