Intern kategori: sus
-
Stamcellsliknande tumörcell kan förklara tillväxt och spridning av glioblastom
Forskare vid Lunds universitet har kartlagt en stamcellsliknande tumörcell som kan påverka spridning och prognos vid den aggressivaste formen av hjärntumör, glioblastom. Studien visar att tumörcellerna är resistenta mot de flesta cancerläkemedel forskarna testat –…
-
Vad kan en hudläkare göra för miljön?
Cecilia Svedman installerades som professor i yrkesdermatologi vid Lunds universitet i oktober 2022. Nedan skriver hon själv om sin forskning. Idag använder vi mängder med produkter för att optimera våra liv, ofta kommer dessa i…
-
Åderförkalkning, kärlvidgning och diabetes
Anders Gottsäter installerades som professor i medicin vid Lunds universitet i oktober 2022. Nedan skriver han själv om sin forskning. Trots effektiv behandling av blodtryck, blodfetter och blodsocker är åderförkalkning (ateroskleros) och typ 2-diabetes två…
-
Podd: Virus och pandemier – då, nu och i framtiden
Vetenskap & hälsa · Virus och pandemier – då, nu och i framtiden Hur kan något som är så litet vända upp och ner på en hel värld? För det är just vad virusen har…
-
TIDNING: När världen blir viral – om virus och pandemier
Virus är svåra att kontrollera och ställer oss inför stora utmaningar. Samtidigt har vi aldrig tidigare varit så väl rustade att ta oss an denna utmaning. I det här temanumret kan ni läsa om forskning…
-
Hiv-1 och hiv-2 – samma förlopp men olika tempo
Den vanliga och mer aggressiva formen av hiv kallas hiv-1. Men det finns även en mildare och mer långsam virusvariant som fått namnet hiv-2. Den finns främst i Västafrika, där även en del är dubbelinfekterade…
-
Kan virus trigga i gång celiaki?
Gluten är ett protein som finns i olika sädesslag som till exempel vete och korn. Två av de viktigaste faktorerna för att utveckla celiaki är genetik och att man äter just gluten. Samtidigt tror en…
-
Detektiven som letar svar i vårt immunsystem
Penicillinet var en medicinsk revolution 1945. Världen jublade när dödliga infektionssjukdomar plötsligt kunde botas. Samtidigt avstannade mycket forskning kring bakterier och virus. Men covid-19-pandemin satte nytt fokus på virus och när nya vacciner togs fram…
-
Många frågetecken kring MIS-C – men en del börjar klarna
Frågorna kring sjukdomen MIS-C som kan drabba barn som haft covid-19, är fortfarande många. Men nu finns omfattande data som börjar ge svar. Hittills har nästan alla drabbade barn tillfrisknat helt, virusvarianterna spelar roll för…
-
Många frågor kvar att besvara kring postcovid
Trötthet, andningsbesvär och hjärtklappning. Det är några av de typiska symtomen som kan dröja sig kvar efter en covidinfektion – och vanliga besvär hos de patienter som behandlas på Skånes universitetssjukhus mottagning för postcovid. –…
-
Virus – vad är det?
Virus är små partiklar som i stort sett bara består av sin arvsmassa inpackad i ett skyddande hölje. De balanserar på gränsen mellan liv och död eftersom de inte uppfyller alla kriterier för liv. De…
-
Virus – svåra att kontrollera
Pandemier har plågat mänskligheten genom tiderna. Pester, smittkoppor och influensor har återkommande orsakat stort lidande och död och ingen tror att den senaste pandemin, orsakad av ett coronavirus, är den sista. Men hur kan något…
-
Radikal förändring av förutsättningar för dialys
Ett naturligt ämne från äppelträdets bark har potential att förändra den vanligaste dialysbehandlingen i hemmet. Ämnet blockerar nämligen cellerna från att ta upp glukos från dialysvätskan, vilket effektiviserar vattenborttagning och förhindrar viktökning. ”Upptäckten markerar ett…
-
Diabeteshanden drabbas oftare av triggerfinger
Fastlåsta fingrar, så kallat triggerfinger, är vanligare hos personer med diabetes än i övriga befolkningen. En studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att risken att drabbas ökar om man har ett svängande blodsocker. …
-
Trots bättre strokevård drabbas tre av tio av afasi
Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada, oftast en stroke. Även om strokefallen minskat under de senaste decennierna i höginkomstländer – har andelen som drabbas av afasi inte blivit mindre. Det…
-
Sprutbyte, naloxon och rehabilitering vid opioidberoende
Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen…
-
Precisionsmedicin 2.0 för val av bröstcancerbehandling
Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts…
-
Gammal enzymupptäckt ny räddning för njursjuka
Ibland tar det flera år att förstå vidden av en upptäckt i labbet. I början av 2000-talet såg lundaforskaren Lars Björck något oväntat när han studerade en farlig mördarbakterie. 21 år senare resulterar fyndet i…
-
Från irriterande sondslang till knapp på magen
En irriterande sondslang genom näsan och ner i matstrupen – det var fram till 1994 den enda lösningen som fanns för barn som inte kunde äta. Men sedan gastrostomi, ”knapp på magen” blivit en rutinoperation…
-
Knapp på magen – så går operationen till
Visst har det blivit bättre för de flesta barn som får knapp på magen. Men helt nöjd går det inte att vara eftersom det fortfarande är mycket vanligt med infektion och andra problem efter operationen.…
-
Östrogen kan skydda mot skador på spermie-DNA
Intag av testosteron kan bromsa eller helt blockera spermiebildningen hos män. Kroppseget östrogen däremot har en skyddande effekt på spermiebildningen. Det visar en studie på män rekryterade till Reproduktionsmedicinskt centrum vid Skånes universitetssjukhus. – Det finns…
-
Allt fler med infektionsdiagnos på svenska sjukhus
Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från…
-
Barnens blodprover ökar kunskapen om hur typ 1-diabetes utvecklas
Vad är det som gör att vissa får typ 1-diabetes medan andra inte får sjukdomen? Forskare runtom i världen söker gemensamt efter ett svar på den svårlösta frågan. Diabetesforskare vid Lunds universitet bidrog nyligen med…
-
Ny behandling kan ge tillgång till fler donerade lungor
En stor andel av de lungor som doneras varje år kan inte användas för transplantation. Forskare vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet har i en studie på djur nått resultat som ger hopp om att…
-
Blodprov upptäcker alzheimers hos personer med Downs syndrom
Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers…