Intern kategori: sus
-
Kan AI göra mammografin effektivare?
Hallå där, Kristina Lång, överläkare på Unilabs mammografienhet i Malmö och docent vid Lunds universitet. Under våren 2021 påbörjades en studie om datorstödd mammografi i screeningen, där totalt 100 000 kvinnor i sydvästra Skåne ska delta.…
-
AI – en ny kollega som aldrig behöver paus
Hon har utsetts till årets cancerforskare, fått miljonanslag till sin forskning och uppmärksammats i internationella medier. Med hjälp av datorer hoppas professor Sophia Zackrisson på nästa stora genombrott – att låta artificiell intelligens granska och…
-
Lärande system hittar dolda mönster
Genom att ta AI och maskininlärning till hjälp kan vården hitta mönster i stora datamängder, och använda kunskapen till att fatta bättre beslut för patienter. Mattias Ohlsson använder metoderna i flera projekt för att göra…
-
De vanligaste AI-begreppen
Här förklaras de vanligaste begreppen som används när vi pratar om artificiell intelligens. En liten AI-ordlista. Artificiell intelligens Artificiell betyder konstgjord och intelligens brukar definieras som den mentala förmågan att planera, lösa problem, dra slutsatser…
-
Har du koll på artificiell intelligens?
Artificiell intelligens, eller AI, är ett begrepp som många har hört talas om men vad är det egentligen? Pratar vi om människolika robotar som utför alla våra önskningar eller kan AI vara en dator som…
-
Doktor AI på frammarsch inom vården
När jag inför arbetet med detta temanummer frågade runt bland vänner och bekanta vad de tolkade in i begreppet artificiell intelligens handlade många svar om människolika robotar i science fiction-filmer, självkörande bilar, schack och Go-spelet.…
-
Ökad risk för komplikationer för vuxna med medfödda hjärtfel
Personer som framgångsrikt behandlats för medfödda hjärtfel tidigt i livet drabbas som vuxna i högre grad av åderförkalkning. Det visar resultat från en studie som genomförts av forskare på Skånes universitetssjukhus och vid Lund universitet.…
-
Forskare är inte alltid överens
Forskare är inte alltid överens, något som blev tydligt för allmänheten under pandemins början. Det pågick stundom hetsiga diskussioner kring till exempel användningen av munskydd, testning och smittspårning eller om samhälle skulle stängas ner helt.…
-
Tidig upptäckt viktig vid hornhinnesjukdomar
Ögonsjukdomen keratokonus drabbar unga. En ny avhandling visar att man ofta väntar för länge med att sätta in behandling. Ingemar Gustafsson är specialist inom ögonsjukdomar vid Skånes universitetssjukhus och forskar vid Lunds universitet inom samma…
-
Blödarsjuka: Lovande resultat av behandling med genterapi
De som lider av hemofili, svår blödarsjuka, behöver ta upp till 150 sprutor om året för att förebygga blödning. Men det slipper de patienter som behandlats med genterapi i Nordens första kliniska studie vid Skånes…
-
Forskarsamtal om grön starr och cancerterapi
Patienter med folksjukdomen glaukom, grön starr, kan ibland faktiskt se som en hök – knivskarpt men bara inom ett snävt område. Boel Bengtsson berättar i samtalet om riskfaktorn högt ögontryck, vikten av tidig behandling…
-
Låga nivåer oxytocin och östrogen inför mens antas släppa fram migränattacker
Kvinnor i fertil ålder drabbas i tre gånger så hög grad än män av migrän och den sätter i regel in en eller två dagar före mens. Nu publicerar ett internationellt forskarteam en hypotes om…
-
Forskningen tar nya steg inom Alzheimer
Den 21 september är det internationella Alzheimerdagen. I Sverige beräknas ungefär 100 000 personer lida av sjukdomen samtidigt som ny forskning väcker hopp. Ett exempel är ett diagnosverktyg som förutsäger Alzheimerrisk, ett annat är att…
-
Timmarna du sover betyder mer än du tror
I en ny studie har forskare vid Lunds och Uppsala universitet sett ett tydligt samband mellan hur länge man sover och ett antal biomarkörer kopplade till kardiometabola sjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.…
-
Startar Alzheimers sjukdom inuti nervcellerna?
I en ny experimentell studie visar forskare hur alzheimerproteinet amyloid-beta ansamlas inuti nervcellerna och hur det felveckade proteinet sedan sprids från cell till cell via nervtrådar och fortplantar sig i en ond spiral. Alzheimerproteinet uppkommer…
-
Ämnet S1P i blodet tecken på högt blodtryck
Förhöjda nivåer av ämnet S1P i blodet är länkat till högt blodtryck. Det visar forskning som gjorts genom att kombinera studier på djur med studier på människor. – Vi har forskat i många år och är…
-
Sega nät i luftvägarna hos svårt covid-sjuka löstes upp med läkemedel
När forskare vid Lunds universitet genomförde avancerade analyser av upphostat slem från luftvägarna från patienter med svår covidsjukdom fann de höga nivåer av nätliknande strukturer orsakade av neutrofiler. Sedan tidigare vet man att dessa kan…
-
Sommarläsning och lyssning på Vetenskap & hälsa
Nu tar redaktionen sommarledigt och återkommer igen den 9 augusti. Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön sommar och hoppas att ni vill följa oss även till hösten igen. Då kan ni se fram…
-
Nedkylning vid hjärtstopp förbättrade inte överlevnaden
Sedan 2005 har riktlinjerna för vård av medvetslösa hjärtstoppspatienter varit att kyla ned kroppstemperaturen till 33 grader. En randomiserad klinisk studie med 1900 patienter visar att denna behandling inte förbättrar överlevnaden. – Resultaten kommer att…
-
Vanligt med följdsjukdomar vid knä- och höftartros
I en ny svensk studie från Lunds universitet tittade forskare på hur vanligt det är med följdsjukdomar vid artros i knä- och/eller höftleden. Studien publicerades nyligen i den amerikanska tidskriften Arthritis Care & Research. I…
-
Antal syskon kan kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdomar
Förstfödda löper lägre risk för hjärtinfarkt och stroke än sina syskon – om antalet syskon inte överskrider tre, för då är det tvärtom. Och personer utan syskon har högre risk för hjärtinfarkt och stroke senare…
-
Enkelt diagnostiskt verktyg förutsäger risken för alzheimer på individnivå
Tidig och korrekt diagnostik av demenssjukdomar är viktig men fortsatt tar diagnostiken lång tid och kräver dyr och avancerad teknik. Nu har lundaforskarna utvecklat en prognostisk algoritm som väger samman enklare blodprov med snabba minnestester…
-
Ny biobank ger insikter om Parkinsons sjukdom
Idag lider cirka 20 000 svenskar av Parkinsons sjukdom men ännu finns bara symptomlindrande behandlingar. Genom en ny biobank får forskarna tillgång till 1 000 patienters genetiska profiler tillsammans med utförlig information om deras livsstil…

























