Intern kategori: Organisation
-
Podd: När våldet sker i en nära relation
Ungefär en femtedel av de anmälda misshandelsbrotten handlar om misshandel av en närstående och var 15:e person uppger sig ha blivit utsatt för brott i en relation. Vilken typ av brott handlar det om, vad…
-
Pappadepression går hand i hand med otrygg relation till partnern
Att bli förälder innebär ofta stor lycka, men inte alltid. Föräldraskapet innebär också utmaningar, stress, och är för vissa människor en trigger för depression. En ny studie visar att manlig förlossningsdepression är vanligare hos män…
-
Skärpa och djup som tar forskningen framåt
Inom medicinens värld finns ett växande behov av att kunna avbilda vårt inre med allt större detaljskärpa. Förutom bildupplösning och olika typer av bildinformation handlar det också om att skärskåda kroppens mikrouniversum på detaljnivåer aldrig…
-
Käkbenet växer mer hos personer med längre ansikte
Käkbenet verkar växa mer och under längre tid hos personer med längre ansikte. Därför kan det vara bättre att vänta med att sätta in implantat hos unga människor som inte vuxit färdigt. Det visar ny…
-
Tandvården måste ägna barnen mycket tid
Smärta är en av de vanligaste orsakerna till tandvårdsrädsla. Särskilt barn måste därför ges tid och få ett bra omhändertagande av tandvården. Det menar forskaren Henrik Berlin som har studerat hur unga upplever smärta hos…
-
Podd: Är ja alltid ett ja? – om hur unga tänker kring sex
Att följa med någon hem efter en kväll på klubben, kan det tolkas som ja till sex? Och vad händer om ni redan fått av er kläderna och du plötsligt känner att det här vill…
-
Hormoner kopplas till åderförkalkning – kan öka kunskap om diabetesbehandling
Diabetes behandlas i dag med inkretinhormoner för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar och andra riskfaktorer sjukdomen kan ge upphov till. I en ny studie har forskare från Lunds universitet sett nya samband mellan hormonerna GIP…
-
Bröstsmärta på akuten – vi tar det på allvar
Maria, 28 år gammal, kommer in till akuten tillsammans med sin enmånaders bebis (ingen barnvakt hemma) och klagar på ont i bröstet i nu en veckas tid. Maria vill inte vara här, det är för…
-
Podd: Tinnitusforskning – om de störande ljuden på insidan
Vad är normal hörsel och vad händer när någon drabbas av tinnitus? Hur kommer det sig att man får ljudupplevelser utan att det finns en ljudkälla? I veckans podd från Vetenskap & hälsa träffar vi…
-
Kan artificiell intelligens upptäcka och mäta cancer på bilder?
Behandling mot cancer brukar ofta utvärderas med någon typ av bildgivande undersökning. Om tumörvolymen har ökat eller minskat spelar stor roll för om behandlingen ska fortsätta. Men mätningar av tumörer är tidsödande och olika läkare…
-
Nanopartiklar kommer lastade – med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder. Metoden har testats på möss…
-
Hur finner vi tid för fysisk aktivitet i vardagslivet?
Undrar du också hur du ska få till fysisk aktivitet i ditt vardagsliv? Varför inte lyssna på en inspirationsföreläsning där neuroforskaren Martina Svensson berättar om hur fysisk aktivitet påverkar hjärnhälsa. Du får också veta mer…
-
Hjälp behövs redan innan minnet sviktar
Kognitiva sjukdomar är samlingsnamnet på en mängd sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör förmågan att tänka och agera logiskt där Alzheimers sjukdom är vanligast. Vid Lunds universitet forskar professor Oskar Hansson och hans kollegor för…
-
Öppna kontorslandskap riskabelt – både för smittspridning och arbetsmiljö
Aktivitetsbaserade arbetsplatser (ABW) är en fortsatt stark trend, men är det så bra för kreativitet, interaktion och social gemenskap som det sägs? Och vad med pandemin? – Vår studie utmanar föreställningen att ABW är kostnadseffektivt,…
-
All kraft på att bekämpa barncancer
Utanför de olika intagningsrummen på barnonkologen avdelning 64, hänger inplastade namnskyltar med regnbågar, enhörningar och traktorer som de unga patienterna själva har gjort. Hit kommer varje år runt 60 nyinsjuknade barn i cancer från södra…
-
Suicidrisk kvarstår under lång tid
Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Den största riskfaktorn för suicid är att personen tidigare försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen. I en ny studie från…
-
Allergier hos personer med typ 1-diabetes spåras med världsledande utredningar
Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden. Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan…
-
TIDNING: Genvägar till ett bättre liv
Går det att laga hjärnan med friska gener? Finns det bot mot dödliga ärftliga muskelsjukdomar? Kan vi påverka våra gener genom vad vi äter och hur vi motionerar – och kommer det i framtiden vara…
-
Så kan gentekniken påverka vår hälsa
Redan i juni 2000, då ett första ”utkast” av människans arvsmassa,det så kallade genomet, hade presenterats, höll USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han framhöll de enorma möjligheter som den nyvunna kunskapen öppnade…
-
Genteknik väcker etiska frågor
Genteknik som Crispr gör det möjligt att väldigt precist redigera i våra gener. Samtidigt som detta ger hopp om nya behandlingar, väcker det också viktiga frågor om vad tekniken ska användas för. Sedan urminnes tider…
-
Odlade celler – en genväg till nya behandlingar
I det biomedicinska laboratoriet på Malmö universitet odlar forskare celler för att bygga en modell av huden i 3D som är så verklighetsnära som möjligt. Med odlad hud kan man utvärdera hur hudcancer uppkommer utan…
-
Transhumanism: människa 2.0?
Dagens medicintekniska innovationer gör det möjligt att bota, behandla och förebygga olika sjukdomar. Den internationella rörelsen transhumanisterna förespråkar en användning av tekniken för att förbättra människans fysiska och mentala egenskaper. Men hur mycket kan och…
-
Kan gensaxen hjälpa bonden?
Genterapi, gensaxen Crispr och helgenomsekvensering är bara några få exempel på gentekniker som har gjort det möjligt att diagnostisera, behandla och till och med bota sjukdomar där det tidigare inte funnits några alternativ. Samtidigt har…
-
Virus som fiffig transportör vid genbehandling
Modern genteknik som till exempel gensaxen Crispr kan användas för att väldigt noga redigera i gener som uttrycks felaktigt och därför ger upphov till sjukdom. Men hur fungerar genterapi och kan man använda tekniken som…
-
Så vill de genskjuta virus
Vetenskap & hälsa har frågat fyra virusforskare, alla verksamma vid Lunds universitet och initiativtagare till ett viruscentrum, hur de med sin forskning vill bidra till en bättre förståelse för hur olika virus smittar och leder…