Intern kategori: LU övriga
-
Sista flytten – om att flytta till äldreboende
Flytten till särskilt boende är ofta den sista i livet – och en av de största omställningarna en människa kan behöva göra. Ny forskning från Lunds universitet visar hur äldre själva upplever flytten och vad…
-
När immunterapi mot allergi inte fungerar
När vanliga allergimediciner inte hjälper, kan vissa allergiska personer få immunterapi – ”allergivaccination”. Behandlingen pågår i flera år och är krävande, särskilt för dem som varje gång måste ta sig till en allergimottagning för att…
-
”Kunskapen om vår tarmflora exploderar just nu”
Våra knappt två kilo tarmbakterier tycks spela en ännu större roll än vad hittills varit känt. Bakterierna fungerar som både humörorgan och kommunikationscentral. Tarmfloreforskarna Åsa Håkansson och Frida Fåk Hållenius berättar om de senaste insikterna.…
-
Könsidentitet kontra kulturkontroll
Svaghet, nervositet, melankoli och okontrollerade känsloutbrott. Det är några av symtomen på hysteri som var en vanlig diagnos för kvinnor under 1800-talet. Behandlingen var allt från orgasmterapi till kirurgiska ingrepp. Men var kvinnorna verkligen psykiskt…
-
Sjuksköterskan – navet i hemsjukvårdens spindelnät
Kommunal hemsjukvård är en central del av den svenska vårdkedjan, men det är en arbetsmiljö som sällan belyses. Ny forskning lyfter fram en komplex verklighet för sjuksköterskan inom hemsjukvården, en verklighet som kräver en förmåga…
-
Virtuell demenssimulator ökar kunskapen om kognitiv sjukdom
Hur känns det att leva med en demenssjukdom? ”Demenssimulatorn” kan hjälpa till att besvara det. Virtual reality-forskarna vid LTH har tagit fram simulatorn som ska öka kunskapen om kognitiv sjukdom genom virtuella och interaktiva upplevelser.…
-
Lär dig känna igen sepsis – det kan rädda liv
September är ”sepsismånaden” och 13 september är Världssepsisdagen. Då sätter vi extra fokus på att sprida kunskap om sepsis, att fler ska känna igen symtomen och söka vård i tid. För visste du att sepsis…
-
Nya arbetslivet: Mer fokus och mindre gemensam kreativitet
Efter pandemin växlar många mellan att arbeta hemifrån och att vara på plats på jobbet. Men hur ser egentligen en hårt arbetande människa ut på den nya, hybrida arbetsplatsen? Och vad är arbete – om…
-
Chattbotar som terapeuter – inte riskfritt
Friskvårdsappar som med hjälp av AI lovar lindring av psykisk ohälsa växer lavinartat. Eftersom apparna kategoriseras som friskvård, skyddas heller inte de sårbara användarna av EU:s nyligen antagna AI-lag. – Många som använder den här…
-
Hjärnan är programmerad till kunskapsresistens
Många förknippar kunskapsresistens med dumhet. Det är helt fel. Vår hjärna är nämligen programmerad att lyssna på och lära av den vi gillar, och vice versa. Det har forskare i neuropsykologi nu lyckats bevisa genom…
-
Risker när ny genteknik används i hybridkrigföring
Plantering av syntetiskt DNA, biometrisk utpressning av makthavare och genetisk hybridkrigföring. Det är några av de nya risker som har uppstått genom de forskningsframsteg som gjorts inom genetisk teknologi och kan utnyttjas i modern krigföring.…
-
Föreläsning: Från cellodling i plastskålar till miniorgan och människor på chip
NÄR? 18 oktober 2023 12:00 till 12:45. Ingen registrering krävs. VAR? Lunds stadsbibliotek, S:t Petri Kyrkogata 6, Lund. VAD ÄR? Crafoords vetenskapsluncher är en serie föreläsningar som lyfter fram forskning som har fått anslag från…
-
Robothänder med fingertoppskänsla
En arbetsterapeut och en civilingenjör. Med hjälp av luftförflyttningar försöker de utveckla metoder för att amputerade ska kunna få tillbaka känsel i sina förlorade fingrar. Den största utmaningen för arbetsterapeut Ulrika Wijk, är att möta…
-
Ny metod ger hopp om färre frakturer
Tusen svenskar skulle kunna skonas från höftfraktur varje år om en ny metod för att identifiera risken för benskörhetsfrakturer införs i vården. Det menar forskarna vid LTH, Lunds universitet som står bakom den nya 3D-simuleringsmetoden. …
-
Därför slår mördarbakterier hårdare mot vissa
Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om…


























