Pojkar med mer idrott i skolan hade bättre betyg

2017-01-16

Couple wearing sportswear and jogging on steps in city.

Det är sedan tidigare känt att det kan finnas ett samband mellan daglig idrott i skolan och bättre skolprestationer. En ny, omfattande studie från Lunds universitet av niornas betyg ger ytterligare belägg för detta. Resultaten avfärdar samtidigt de viktigaste argumenten mot utökade idrottssatsningar i skolan.

Att lägga in mer idrott på schemat har ibland kritiserats. Dels för att det tar undervisningstid, dels för att tidigare studier visat att frakturrisken ökar.

– Motargumenten existerar inte längre. Våra studier visar att flickor och pojkar som hade idrott på schemat varje dag hade bättre fysisk utveckling. Pojkarna hade dessutom bättre betyg, berättar Jesper Fritz, doktorand vid Lunds universitet och underläkare vid Skånes universitetssjukhus i Malmö.

Studerade Bunkefloprojektet

I en ny avhandling har han fortsatt forskningen kring det tidigare uppmärksammade Bunkefloprojektet i Malmö där ett antal grundskoleklasser haft idrott på schemat varje dag, vilket motsvarar drygt tre timmar istället för en timme per vecka.

I studien ingick avgångsbetygen från årskurs nio från drygt 630 elever under perioden 2003-2012. Eleverna hade daglig idrott under hela skoltiden årskurs 1-9. Betygen jämfördes därefter med en kontrollgrupp med elever från likvärdiga Malmöskolor samt med niondeklassare i hela landet (cirka 1,1 miljoner elever). Studierna belägger inte orsakssamband, men genom forskningsprojektets utformning har ett antal möjliga felkällor inom demografi och socioekonomi undvikits.

Pojkar med daglig idrott presterar betydligt bättre

Resultaten visade att de pojkar som hade daglig idrott i skolan presterade betydligt bättre än i kontrollgruppen. Betygen ökade, i genomsnitt med 13 poäng (av max 320 poäng) i dåvarande betygssystem. De högre resultaten innebar också att andelen pojkar som uppnådde gymnasiebehörighet ökade med sju procentenheter. I en jämförelse med övriga landet var skillnaderna ännu större.

– Daglig idrott är en möjlighet att lyfta en genomsnittlig skola till en högpresterande skola. Och den högre gymnasiebehörigheten har ett stort förebyggande värde. Pojkar som inte tar sig vidare till gymnasiet har en osäkrare framtid och löper ökad risk att hamna i problem, säger Jesper Fritz.

Inte samma skillnad mellan flickorna

Flickorna då? Här gick det inte att se någon tydlig skillnad. Jesper Fritz menar att en trolig orsak är att flickorna har betydligt bättre betyg än pojkarna även utan daglig idrott i skolan. Utvecklings-potentialen är sannolikt betydligt lägre, bedömer Jesper Fritz och hans kolleger som gärna ser att fenomenet undersöks närmare.

Men även flickorna har nytta av mer idrott. I avhandlingsarbetet ingår också en sjuårig uppföljning av hur benmassa och muskelstyrka påverkas hos elever som haft daglig idrott i skolan inom ramen för Bunkefloprojektet.

– Mina resultat stärker tidigare observationer. Elever med daglig idrott i skolan hade högre benmassa och bättre muskelstyrka, och effekten är starkare bland flickorna än bland pojkarna. Det som är nytt och intressant i min studie är att effekten ser ut att hålla i sig även efter puberteten då kroppen genomgår stora förändringar, berättar Jesper Fritz.

Även frakturrisken påverkades

De aktuella resultaten visar samtidigt att frakturrisken i ett långsiktigt perspektiv är mindre. Den är något förhöjd i början och sjunker därefter.

Forskningen på resultaten från Bunkefloprojektet fortsätter nu. Bland annat utökas undersökningarna av sambandet mellan fysisk aktivitet i skolan och betyg/prestationer. Inom några år planeras också en studie av hälsan i vuxen ålder för Bunkefloprojektets barn.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets hemsida.