Bristen på information om sexuell hälsa i samband med cancer gäller inte bara vuxna. Även barn och ungdomar som drabbas av cancer behöver få reda på hur sjukdomen och behandlingarna kan påverka deras sexuella hälsa i framtiden.
Det menar Marinka Kruljac som arbetar som klinisk lärare och barnmorska inom kvinnosjukvården på Skånes universitetssjukhus. Inom ramen för sin sexologutbildning skrev hon en uppsats med titeln ”Sexuell hälsa och livskvalitet hos män som överlevt barncancer”.
I studien undersökte hon och jämförde svar mellan en grupp män som har överlevt barncancer, en grupp som överlevt testikelcancer och en kontrollgrupp med män som inte haft cancer.
Barncanceröverlevare skiljer sig från andra canceröverlevare
– Resultatet visade att gruppen som överlevt barncancer skiljde sig från de andra grupperna. De hade sämre erfarenheter inom flera områden som handlar om sexuell hälsa, säger Marinka Kruljac.
I studien konstaterades bland annat problem att få stånd, försenad utlösning, minskad sexlust och en allmän känsla av otillfredsställelse gällande sexlivet.
– Detta är viktig kunskap, för arbetet med uppföljningen och för vilken information som riktas till personer som överlever barncancer.
Andra studier har visat att 55 procent av barncanceröverlevare lider av minst en seneffekt och 30 procent av minst två seneffekter av sin behandling. Det kan bland annat röra sig om fertilitetsproblem, skador på könsorgan eller skador på det neurologiska systemet. Något som i många fall kan påverka den sexuella hälsan i framtiden.
När ska man börja prata om sex
– Det är jätteviktigt att all denna kunskap når patienterna och att de under eller efter sin behandling får möjlighet att diskutera det med någon som kan området, säger Marinka Kruljac.
En utmaning är när detta ska göras. Barncancerpatienter befinner sig i ett stort ålderspann, 0–18 år, och att prata med en tioåring om detta kan vara svårt.
– Eftersom barncancerpatienter går på efterbehandling under flera år finns det ofta tillfällen som är mer lämpliga. Men det viktiga är att det görs och att det görs av någon som kan prata om det på ett bra sätt, säger Marinka Kruljac.
Text: JAKOB AXELSSON
