Munhälsan har betydelse, inte bara för livskvaliteten och vårt sociala liv – forskning visar att den även spelar roll för resten av kroppen. I det här numret kommer vi att dyka ned i forskning som rör just munhälsan.
Redan i början av 1900-talet insåg man att det fanns samband mellan förändringar i munnen och den allmänna hälsan. Sedan dess har forskningsområdet utvecklats. I det här numret kan du läsa om forskare som kartlägger samband mellan tandlossning och sjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärtinfarkt och kolorektal cancer. Men även om kroppen hänger samman, så är sjukvården och tandvården två separata system där finansiering, kultur och ledning skiljer sig åt.
Det kostar mer för oss att gå till tandläkaren, vilket gör att tandhälsan riskerar att bli eftersatt – inte minst bland socioekonomiskt utsatta grupper. I Lindängen i Malmö startade därför ett spännande projekt för att vända trenden, på initiativ från de boende.
Kroppseget antibiotika och 3D-skrivare
Spottet speglar hur vi mår, både i munnen och i kroppen. Därför arbetar forskare med att identifiera signalämnen, så kallade biomarkörer, som visar vilka som har högre risk att utveckla till exempel tandlossning. I tidningen möter du också forskare som kartlägger en komponent i spottet de kallar ”kroppsegna antibiotika”. Det har hänt mycket under de senaste åren vad gäller medicinteknisk utveckling, både vad gäller förbättringar av avbildningsmetoder och när det gäller materialutveckling.
Ett exempel på detta är hur 3D-skrivare hjälper käkkirurger att förbereda komplicerade operationer. Och forskare vid Malmö universitet arbetar med att ta fram skruvar av magnesium, med målet att de över tid ska försvinna i kroppen. Men munnen är mer än tandvård. Våra tonsiller i svalget är en del av vårt immunförsvar och spelar en stor roll bland annat vid tonsillcancer och humant papillomavirus.
Om detta – och mycket mer – kan du läsa i detta nummer. Hoppas att du lär dig lika mycket som vi som gjort tidningen!
Text: TOVE SMEDS
