Publicerad
Kategori: Allergi och överkänslighet, Hud
Nyckelord: , , ,

Visa faktaruta!
detektivarbete

Foto: Colourbox

Har du ett eksem som inte blir bra? Då kan det vara en allergi mot något i ditt schampo, tvål eller hudkräm. Vanligast är allergier mot parfymer i produkterna, men även allergier mot konserveringsmedel är vanligare än många tror.

Vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen i Malmö pågår det just nu flera studier för att ta reda på mer om detta.

Till Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen i Malmö remitteras patienter med svårläkta eksem från hela södra sjukvårdsregionen. Där inleds ett omfattande detektivarbete för att hitta orsaken till deras besvär.

– När en patient kommer hit till hudkliniken är det viktigaste för oss att lyssna på patientens egna upplevelser av sina besvär och att försöka hitta en orsak till dem. Detta innebär ofta att utesluta en kontaktallergi och att ge råd, säger Cecilia Svedman som är specialistläkare vid avdelningen.

Malin Engfeldt och Cecilia Svedman

Malin Engfeldt och Cecilia Svedman vid Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen, SUS Malmö.

För det mesta är det heller inte så enkelt att ett eksem bara beror på en enda sak. En skadad hudbarriär kan också göra att många ämnen är irriterande för huden. Känsligheten i huden är även olika hos olika människor.

– När det gäller hygienprodukter och kosmetika kan de flesta faktiskt ge irritation på huden i mer eller mindre grad beroende på hur känslig hud man har. Och det gäller oavsett om du är allergisk mot ämnen i produkten eller inte, berättar Malin Engfeldt som är yrkeshygieniker vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. En svag kontaktallergi behöver inte vara hela förklaringen till patientens besvär, men kan underhålla ett eksem så att det inte läker.

Detektivarbete på hudkliniken

Om man misstänker att patienten kan ha en kontaktallergi görs alltid ett så kallat lapptest. Det är en sorts provokationstest som skall efterlikna vad som händer på huden då någon med en allergi utsätts för det ämne han eller hon inte tål.

Lapptest på Hudkliniken i Malmö

Koppar med ämnen som ska testas vid ett lapptest. Foto: Roger Lundholm

Vid ett lapptest läggs ämnen som kan ge kontaktallergi i små koppar som sedan sätts fast mot ryggen. Efter några dagar kan man sen se om huden har reagerat mot det eller inte.

Om man är allergisk får man ett eksem på den plats där ämnet man är allergisk mot har suttit. Vissa reaktioner kommer snabbare och försvinner snabbare, och därför avläser doktorn ryggen vid två tillfällen. Vid varje undersökning testas minst 30, men oftast 70 ämnen så man får reda på mycket på en gång.

Lapptest på Hudkliniken i Malmö

Lapptest på Hudkliniken i Malmö. Foto: Roger Lundholm

Utvecklar bättre metoder för utredning av kontaktallergier

– Genom att vi både möter patienter, har samarbete med dermatologer i andra länder och har ett ständigt pågående utvecklingsarbete kan vi snabbt upptäcka nya ämnen som orsakar allergier, berättar Malin Engfeldt.

Malin Engfeldt berättar att det också är viktigt att hitta den optimala testkoncentrationen vid ett allergitest.

– Används för låg koncentration utlöses ingen reaktion och har man för hög dos blir det i stället en irritationsreaktion som inte alls behöver betyda att man har en kontaktallergi, säger Malin Engfeldt. Det är något vi arbetar mycket med för att allergitesten ska vara så tillförlitliga som möjligt.

Vid ett lapptest börjar man alltid med att testa en basserie som innehåller de vanligaste ämnena som kan ge kontaktallergier – olika slags parfymer, gummi, konserveringsmedel, nickel m.m.

Malin Engfeldt berättar att det dessutom finns olika kompletterande lapptest, beroende på vilket yrke man har eller var besvären finns. Har man till exempel eksem runt munnen finns ett test där det ingår ämnen som finns i tandkräm, läppstift m.m. Arbetar man som frisör finns ett annat, och så vidare.

Kontaktallergi mot formaldehyd vanligare än parabener

Tvärtemot vad många kanske tror är parabener inte det konserveringsmedel som oftast ger allergier i hygienprodukter och kosmetika. Det är snarare tvärtom berättar Malin Engfeldt och Cecilia Svedman.

I stället är det bland annat konserveringsmedlet formaldehyd som forskarna i Malmö har fokus på just nu i ett doktorandprojekt som utförs av Inese Hauksson.

För den som är formaldehydallergisk kan det vara svårt att veta om man verkligen exponeras för formaldehyd, berättar Malin Engfeldt. Anledningen är att formaldehyd sällan tillsätts kosmetika och hudvårdsprodukter i ren form. I stället tillsätts ämnen som sakta brys ned och då avger formaldehyd, så kallade formaldehydavgivare.

hygienprodukter

Foto: Colourbox

Undersöker hygienprodukter

På labbet i Malmö analyserar just nu Lena Persson, som är biomedcinsk analytiker, en stor mängd olika hygienprodukter för att se om de innehåller formaldehyd.

– Vi vill bland annat se om de patienter som vi vet har en kontaktallergi mot formaldehyd använder produkter med formaldehyd utan att veta om det, berättar Cecilia Svedman.

– Tidigare har vi sett att producenter ibland missar att deklarera produkter rätt. Orsaken kan vara att tillverkaren inte vet att vissa råvaror är konserverade eller att andra konserveringsmedel avger formaldehyd när de finns i produkten.

Studie om orsak till eksem hos barn

Just nu pågår också en studie där Yrkes- och miljödermatologiska avdelningen vill ta reda på hur vanligt det är med kontaktallergier hos ungdomar och barn. Forskarna vill också se hur ofta barnen har samtidiga eksembesvär.

– Det finns tidigare studier som tyder på att det är vanligare än man tror, berättar Cecilia Svedman.

Studien som omfattar hela Södra sjukvårdsregionen pågår under våren 2013 och är en del av ett större allergisamarbete med barnkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Doktorand Ada Uldahl-Curiac ska sammanställa resultatet av undersökningen under hösten.

Då hoppas man också kunna kunna gå vidare med studier som närmare undersöker om kontaktallergierna orsakar eksem.

ungdomar

Foto: Colourbox

Handeksem ger problem i både arbetslivet och i vardagen

Konserveringsmedel är ämnen som vi kommer i kontakt med både på fritiden, i t.ex. tvålar och diskmedel, men också på arbetsplatsen. Det är händerna som främst utsätts för produkter som innehåller konserveringsmedel och det är även på händerna som vi vanligtvis får besvär om vi blir allergiska.

En kontaktallergi som orsakar eller försämrar ett handeksem kostar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv oerhört mycket pengar genom sjukskrivningar och omskolningar, men priset för den enskilde individen är ännu större.

handskar

Foto: Colourbox

Ett eksem kan påverka livet enormt både i vardagen och i arbetslivet. Det kan vara mer handikappande än vad många kanske tänker på – yrkesvalet begränsas, det kan vara socialt handikappande och sömnen kan störas av klådan.

Särskilt utsatta är yrken där man måste tvätta sig ofta eller använda handskar, vilket gör huden känsligare än normalt. Men med rätt stöd finns det stora möjligheter att minska eller bli av med besvären. Det gäller också att tidigt begränsa användningen av mycket allergiframkallande ämnen – innan de har gett problem.

– Det är därför det är så viktigt med ett nära samarbete med både primärvård och dermatologer som remitterar för utredning men även internationellt för att fånga upp nya trender när det gäller allergier. Verksamheten här i Malmö är unik med sitt samarbete mellan läkare och kemister som möjliggör att nya allergen kan hittas. Vi tar regelbundet emot förfrågningar om analyser och hjälp i utredningen från kollegor från hela världen, avslutar Cecilia Svedman.

Text: NINA NORDH