I dag kan vi än så länge varken förhindra eller bota typ 1-diabetes, men inom forskningen görs framsteg och flera lovande studier är på gång. Barnläkaren och forskaren Helena Elding Larsson är optimistisk.
– Sedan jag började arbeta kliniskt med och forska om typ 1-diabetes för 25 år sedan har det gjorts stora framsteg när det gäller behandling. Till exempel har användning av allt smartare insulinpumpar och kontinuerlig mätning av blodsockret haft stor betydelse för patienterna. Och inom en ganska snar framtid kommer vi att kunna erbjuda mer personanpassade medicinska behandlingar, säger Helena Elding Larsson, barnläkare på Skånes universitetssjukhus och professor i autoimmuna sjukdomar vid Lunds universitet.
Läs hela vår tidning om: Diabetes – från vetenskap till vardag
NY TIDNING: Diabetes – från vetenskap till vardag – Vetenskap och Hälsa
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem angriper de egna insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Innan insulinets upptäckt för dryga hundra år sedan ledde detta alltid till döden, men i dag hålls sjukdomen i schack genom att behandla med insulin. Insulin är ett livsnödvändigt hormon som behövs för att cellerna ska kunna ta upp socker och använda det som energi.
Symtom typ 1-diabetes
• Trötthet
• Dricker mycket
• Kissar mycket
• Går ner i vikt
I dag känner vi till ett 50-tal olika riskgener som i olika kombinationer är kopplade till olika hög risk att utveckla typ 1-diabetes. Men det krävs också något mer, en eller flera omgivningsfaktorer, som triggar i gång sjukdomsutvecklingen.
– Triggers som man tror spelar roll kan vara vissa virus, snabb tillväxt i tidig ålder, något i kosten eller stress, till exempel en svår livshändelse. Förmodligen krävs flera triggers i följd, först en som stressar betacellen så att den blir mer känslig för nästa trigger, till exempel virus, som startar den autoimmuna processen.
På vägen mot sjukdom passeras flera stadier. Första steget är en autoimmunisering då kroppen bildar en första autoantikropp. I nästa steg har två eller fler autoantikroppar bildats, men blodsockernivån är fortfarande normal och personen har inga symtom. Detta kallas i dag stadium 1 av sjukdomen. När blodsockret börjar svaja något är personen i stadium 2. Men det är först i stadium 3, då blodsockret är rejält förhöjt och symtom kan börja märkas, som den kliniska diagnosen typ 1-diabetes ställs.
– Hos barn, framför allt de yngsta, går sjukdomsutvecklingen ofta snabbare, på några månader till några år, och är mer aggressiv än hos vuxna. Men det kan mycket väl vara så att den autoimmuna reaktionen börjar i tidig barnaålder även hos de vuxna, men att den utvecklas långsammare, i upp till över tjugo år.
Genetisk screening av nyfödda
Helena Elding Larssons forskning kretsar bland annat kring så kallad primär prevention som syftar till att förhindra att autoimmuniseringen överhuvudtaget startar.
Föräldrar till alla nyfödda barn i Skåne erbjuds sedan 2018 genetisk screening för diabetesriskgener inom ramen för studien Astr1d. De som visar sig ha en förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes erbjuds att delta i olika studier.
Läs mer om studien Astr1d
En nu avslutad studie gick ut på att undersöka om oralt insulin, som alltså gavs via munnen, kunde leda till större tolerans för kroppens eget insulin som små barn med förhöjd risk ofta utvecklar autoantikroppar mot.
– Barnen fick oralt insulin under sina första tre levnadsår och vi kunde se att det hade viss effekt hos en undergrupp med en viss riskgen. Det ledde till att färre barn i den undergruppen utvecklade typ 1-diabets under den tid, upp till sju års ålder, som de följdes.
I studier som fortfarande pågår testas om probiotika, covidvaccin eller kost och fysisk aktivitet kan förhindra utvecklingen av autoantikroppar. Vaccinstudien riktar sig till barn med en hög genetisk risk att utveckla diabetes och bygger på observationer under covidpandemin då man såg att små barn som fick covid tidigt i livet hade en större risk att utveckla autoantikroppar i direkt anslutning till infektionen. Studien syftar till att testa om covidvaccin kan förhindra den autoimmuna processen.
Den autoimmuna processen
Autoantikroppar, totalt fyra olika, bildas mot strukturer inne i betacellen, men det är inte de som förstör den. De fungerar i stället som biomarkörer för att något är på gång.
Betacellerna förstörs av kroppens cytotoxiska T-celler som är en typ av vita blodkroppar som ingår i immunförsvaret. Deras huvudsakliga uppgift är att känna igen och döda kroppsegna celler som är infekterade eller skadade. Vid typ 1-diabetes feltolkas betaceller som “farliga”.
Om kost och/eller fysisk aktivitet kan förhindra insjuknande grundas på observationen att barn, som under de första två levnadsåren hade hög vikt och tillväxt, hade en ökad risk att senare utveckla typ 1-diabetes. Hypotesen är att en snabb tillväxt är associerad med ett ökat insulinbehov som i sin tur kan stressa de insulinproducerande betacellerna och göra dem känsligare för exempelvis virus som skulle kunna trigga i gång den autoimmuna processen.
Vill förhindra eller fördröja
Sekundärprevention riktar sig till dem som redan börjat utveckla autoantikroppar och syftet är att fördröja, eller helst förhindra, att fler betaceller förstörs.
– Europeiska läkemedelsmyndigheten, EMA, har precis godkänt ett nytt läkemedel, Teplizumab. Det är det första läkemedlet som visat sig ha effekt mot nedbrytningen av betaceller och riktar sig till dem som har utvecklat flera autoantikroppar och har börjat svaja i sin blodsockerbalans, men inte har några symtom eller klinisk diagnos än.
I studier har läkemedlet visat sig kunna fördröja sjukdomen med två år. Det kan tyckas lite, men Helena Elding Larsson menar att det är ett första framsteg och att flera andra läkemedel är under utveckling.
– Jag tror att en kombination av flera olika läkemedel på sikt kommer att bli en framgångsrik väg.
Individanpassad prevention
Helena Elding Larsson ser optimistiskt på framtiden och om 10 till 15 år menar hon att individanpassad prevention och behandling kommer att spela en viktig roll.
– Jag tror att vi kommer att kunna förhindra att en del utvecklar autoimmunitet och för dem som ändå gör det kommer vi ge tidig förebyggande behandling så att de aldrig behöver ta insulin.
– Och till de få som ändå kommer behöva insulin har vi ännu bättre system med glukosmätare kopplat till insulinpumpar och vi kommer även kunna erbjuda transplantation av insulinproducerande celler. Alla de här stegen kommer att behövas.
TEXT: EVA BARTONEK ROXÅ
Typ 1-diabetes i siffror
• Cirka 2000 fall per år i Sverige, hälften är barn, hälften vuxna.
• Totalt 72 000 som lever med typ 1-diabetes i Sverige, varav cirka 10 000 barn.
• Sverige och Finland toppar ligan. Det kopplas till en hög andel riskgener i befolkningen i kombination med miljöfaktorer som hur vi lever och vad vi äter.
Källa: Barndiabetesfonden.se
Huvudsakliga skillnader typ 1- respektive typ 2-diabetes
| Egenskap | Typ 1 | Typ 2 |
| Insulin | Saknas | Finns men räcker inte/fungerar sämre |
| Orsak | Autoimmun sjukdom | Livsstil + arv |
| Debut | Ofta tidigt | Ofta senare |
| Behandling | Idag alltid insulin | Livsstil, läkemedel, ibland insulin |