Att forskning visar att konditions- och styrketräning påverkar både måendet och hälsan har nog inte undgått någon. Men glöm inte balansträningen! Eva Ekvall Hansson, professor i fysioterapi vid Lunds universitet, forskar på yrsel och balans och vet att balansträning förbättrar kroppskontrollen, minskar risken för fallolyckor – och förbättrar vår livskvalitet.
– På samma sätt som man kan träna en svag muskel eller en dålig kondition, kan man träna sin balans. Oavsett hur gammal man är eller vilken form man befinner sig i kan man ha nytta av att bygga in balansövningar som en daglig rutin, säger Eva Ekvall Hansson, professor i fysioterapi vid Lunds universitet.
Det är många delar i kroppen som är involverade när vi håller balansen; synen, led- och muskelsinnet, hudkänseln och innerörats balansorgan. Hela tiden skickas signaler och intryck till hjärnan som bearbetar dessa och berättar för kroppen hur vi ska parera och ha en god balans. Och det krävs att man utmanar alla sinnen som är involverade i balansen.
Hur gör man då?
Hur tränar man då sitt balanssinne? Eva Ekvall Hansson visar genom att göra en knäböjning. Det tränar muskelsinnet. Sedan rör hon huvudet fram och tillbaka medan hon böjer knäna, upp och ned, upp och ned.
– Blundar man och skakar på huvudet fram och tillbaka samtidigt som man gör knäböjningar, och sätter ihop sina fötter mer – ja, då ökar man intensifieringen i träningen.
Eva Ekvall Hansson berättar om hur balanssystemet fungerar och ger tips på olika balansövningar. Film: Lunds universitet
Har vi olika bra balans?
– Alla föds med olika fysiska förutsättningar. Det gör att Zlatan är en av världens bästa fotbollsspelare och att Ingemar Stenmark var överlägsen i slalom. Men Zlatan hade ju inte blivit den han är, om han inte dessutom hade tränat extremt hårt.
Med andra ord: man kan födas med ett extremt bra balanssinne, som troligen både Zlatan och Ingemar Stenmark har, men för att bli så bra som dem, behöver man addera träning. Det innebär också att man kan träna balansen även om man inte föds med optimala förutsättningar, menar Eva Ekvall Hansson.
– Nedsatt balans och nedsatt muskelstyrka är två av de största riskerna för att falla. Så, för att kunna leva ett aktivt liv och slippa falla när man är äldre, behöver man träna både balans, muskelstyrka och rörlighet.
Testar VR
Fallolyckor orsakar mycket lidande bland äldre och är även en stor samhällskostnad. Fyra personer om dagen avlider som följd av fallolyckor. Eva Ekvall Hansson beskriver hur funktionen i balansorganet i innerörat försämras när man blir äldre, man tappar muskelmassa med åldern och får ofta sämre rörlighet i lederna. Tillsammans med sin forskargrupp undersöker hon bland annat hur man kan använda virtual reality (VR) för att träna upp balansreaktionen. I en publicerad vetenskaplig artikel visar de att yngre personer snabbt anpassade sig till nya balansutmaningar med VR. De ställde snabbt om från att använda synen för att hålla balansen, till att använda de andra sinnena i högre utsträckning.
– Just nu testar vi balansreaktioner hos äldre när de utsätts för en utmanande virtuell miljö, med hjälp av mätningar på muskler som hjälper oss hålla balansen och med kraftplatta som mäter kroppssvaj. Detta gör vi under tiden som försökspersonen tittar på en för balansen utmanande VR-film.
Genom träning kan man lära hjärnan att kompensera svagheter i balanssinnet.
– Det är aldrig för sent att börja träna, varken balans eller annat. Men fysisk aktivitet och träning förebygger också ett antal svåra sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. Därför bör vi alla vara fysiskt aktiva, oavsett ålder. Balans tränar man ofta i samband med annan träning men äldre personer bör lägga till balansträning, säger Eva Ekvall Hansson.
Text: TOVE SMEDS
(publicerades första gången 3 nov 2023, ompublicerad 17 nov 2023)
Därför ska du träna balansen
- Förebygger fallolyckor.
- Ökar självförtroendet då man kan röra sig mer säkert och slipper vara rätt att tappa balansen.
- Förbättrar kroppskontrollen och koordinationen – vilket gör att vi blir bättre på att utföra precisionsrörelser.
- Stärker musklerna som stabiliserar kroppen.
- Ger förbättrad kroppshållning och minskar risken för överbelastning och felaktiga rörelsemönster som kan orsaka smärta.
- Balansträning har även en positiv effekt på hjärnan och våra kognitiva funktioner.
