Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Tandreglering, smärta och livskvalitet

2021-05-28
Tandläkare visar hur man ska borsta tänder med tandställning.
Bildtext: istock.com/aleksandargeorgiev

Hur påverkas ungdomars livskvalitet under tandreglering och efter det att tandställningen plockats bort? Och hur kan man förebygga vanligt förekommande bieffekter som karies under behandlingen? Vetenskap & hälsa har träffat forskare från Malmö universitet som undersöker detta.

Ortodonti, eller tandreglering, har funnits som specialitet sedan slutet av 1800-talet och det finns även beskrivningar från romartiden om hur en man vid namn Aulus Cornelius Celsus försökte räta ut tänder. Idag har mer än varje fjärde person genomgått tandreglering.

Hur påverkas tandrötterna?

Liselotte Paulsson. Foto: Malmö universitet

I en klinisk multicenterstudie undersöker Liselotte Paulsson och hennes kollegor hur ungdomar i 12 till 17-årsåldern upplever att livskvaliteten påverkas av tandreglering. Genom enkäter har forskarna följt patienterna både under och efter behandlingen. Preliminära resultat visar att ungdomarna under tiden de har tandställning får en försämrad munhälsorelaterad livskvalitet. Efter att tandregleringen är färdig förbättras denna, särskilt hos flickor.

Forskarna jämför också hur två olika tandregleringstekniker påverkar tandrötterna.

– Idag kontrolleras patientens tandrötter under pågående tandreglering för att se om de påverkas negativt av behandlingen. Detta görs med röntgen, men vi vill se om det verkligen finns evidens för att detta behövs. När vi granskat litteraturen visar det sig att den inte är så vetenskapligt underbyggt. Här behövs mer evidens, säger Liselotte Paulsson, tandläkare och forskare vid Malmö universitet.

Smärtan värst de första dagarna

Forskarna jämför också hur två olika tandregleringstekniker påverkar tandrötterna.

– Idag kontrolleras patientens tandrötter under pågående tandreglering för att se om de påverkas negativt av behandlingen. Detta görs med röntgen, men vi vill se om det verkligen finns evidens för att detta behövs. När vi granskat litteraturen om detta visar det sig att den inte är så vetenskapligt underbyggt. Här behövs mer evidens, säger Liselotte Paulsson, tandläkare och forskare vid Malmö universitet.

Forskning pågår: Hur jämlik är tandregleringen? Emma Göranson undersöker om det finns skillnader mellan olika socioekonomiska grupper eller mellan könen.

Forskarna undersökte också skillnaden i smärta mellan två olika tekniker av fasta tandställningar. Den tandställning som har själv-ligerande brickor ligger något lägre smärtmässigt i mätningarna. Konstruktionen leder till mindre friktion och det samlas därför färre bakterier kring tandställningen – men är dyrare.

Smärtan är värst de första dagarna när man justerar tandställningen. Dag två uppgav hälften av deltagarna i studien att de hade outhärdlig smärta, oavsett tandställning.

– Vi såg också att 15 procent då uppger att de får en störd sömn och att 76 procent tar smärtstillande värktabletter, säger Liselotte Paulsson.

Extra tillförsel av fluorid minskar karies

Mikael Sonesson. Foto: Malmö universitet

En behandling pågår vanligtvis under två år och det är viktigt att vara noga med tandborstningen under tiden man har tandställningen. Risken finns att första stadiet av karies uppstår, så kallad kritkaries, kring brickorna. Det finns inte något bra sätt att behandla dessa vita fläckar, som är väl synliga på framtänderna, så helst vill man hindra dem att uppstå.

FAKTA KRITKARIES Är första stadiet av karies och påverkar bara tandens emalj som blir vitare än övriga tanden och därför kallas kritkaries. Kan ibland läka ut av sig självt.

– Mellan 40–50 procent av alla patienter utvecklar sådan kritkaries under tandregleringen. Det är som en ärrbildning efter behandlingen och i ungefär hälften av fallen läker skadorna med hjälp av saliv och god munhygien, förklarar Mikael Sonesson, övertandläkare och forskare vid Malmö universitet.

Skulle det gå att förebygga? För att ta reda på det genomförde Mikael Sonesson och hans kollegor studier med flera tandregleringskliniker runt om i södra Sverige. Olika typer av tandkräm och tandvarnish med extra hög flouridkoncentration jämfördes med produkter med normal koncentration samt med placeboprodukter. Studierna inleddes när tandställningen sattes in och pågick under hela tandregleringen tills tandställningen tagits ut.

– Patienter som fick högfluoridpreparat utvecklade kritkaries i lägre utsträckning, jämfört med kontrollgrupperna som fick vanliga fluoridpreparat eller placebo.

Av: TOVE SMEDS