Genrebild: iStock.com/Fizkes
Ena dagen har du hård mage, nästa är den lös. Magen gör ont och det är svårt att hitta orsaken till varför den är orolig. IBS och endometrios är två sjukdomar som ger liknande smärtsymtom och besvär med magen. Ibland så svåra att de påverkar en stor del av livet.
IBS står för irritable bowel syndrome, lättretlig eller överkänslig tarm, och är en vanlig sjukdom. I Sverige lider cirka 15–20 procent av IBS. Vanligast är IBS bland unga kvinnor.
IBS är en funktionell störning där matsmältningssystemet ser normalt ut men ändå inte fungerar som det ska. Varför så många människor i västvärlden drabbas av IBS är inte helt klarlagt. Forskarna tror bland annat att det handlar om att känsligheten i tarmen håller på att förändras, att det kan finnas ärftliga faktorer eller att hjärna och tarm inte kommunicerar så bra.
– Tyvärr finns inga tydliga ämnen i blodet, så kallade blodmarkörer, som visar om du har IBS. I sjukvården utreder vi därför väldigt brett och utesluter bland annat inflammatorisk tarmsjukdom, gluten- och laktosintolerans och alla organiska sjukdomar. Ibland vet vi ändå inte vad det är som orsakar magbesvären, säger Bodil Ohlsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och professor i invärtesmedicin vid Lunds universitet, som forskar på tarmens sjukdomar.
I forskningsstudier har Bodil Ohlsson upptäckt att IBS är en heterogen sjukdom och att det ofta finns många olika sjukdomar som döljer sig bakom sjukdomstillståndet. Hon har bland annat utrett vad endometriospatienters mag- och tarmsmärtor beror på i syfte att kunna skilja ut dessa från den stora IBS-gruppen. Hon letar även efter nya metoder för att kunna undersöka patienterna – till exempel antikroppar, genetiska markörer och bättre undersökningar av tarmens rörlighet.
Ändrad livsstil kan förbättra
Patienter som söker för IBS träffar en dietist. Många blir bättre bara genom att lägga om kosten, äta regelbundet och öka sin fysiska aktivitet. Bodil Ohlsson tycker att IBS har blivit ett slags samlingsdiagnos för magsmärtor som vården inte hittar orsaken till, och menar att om patienten blir bättre av livsstilsförändringar finns det ingen anledning att fortsätta söka efter sjukdomsmekanismer.
– Symtom som ter sig som IBS kan bero på sjukdomar med väldigt stora variationer och som därför ska behandlas på olika sätt. I sjukvården behöver vi utreda och rikta in oss på orsaken till magtarmbesvär. Ibland kan en grupp med IBS-liknande besvär vara unga kvinnor som har endometrios, säger Bodil Ohlsson.
Svårare diagnostisera endometrios
Endometrios har en del liknande symtom som liknar dem vid IBS men är svårare att diagnostisera. Ibland misstas sjukdomen för IBS eller vanlig mensvärk, och det finns de som har båda sjukdomarna. Endometrios är en kronisk och inflammatorisk sjukdom som drabbar var tionde kvinna i fertil ålder och den är vanligast hos yngre kvinnor.
Sjukdomen orsakas av att livmoderslemhinnan hamnar utanför livmodern. Endometriosceller börjar växa och orsakar inflammationer inne i buken, vilket i sin tur kan leda till buksmärtor, ärrvävnad och sammanväxningar. Med tiden kapslas endometrioscellerna in av kroppens försvarsmekanismer och det bildas endometrioshärdar, eller cystor. Vid mens blöder slemhinnan där den sitter och skapar smärta, och vanligtvis behövs behandling för att smärtan ska lindras eller försvinna.
– Smärta ska alltid tas på allvar och får inte normaliseras, att kontinuerligt ha ont i magen påverkar livskvaliteten. När unga tjejer söker för magont och vi inte kan hitta orsaken måste vi även utesluta endometrios.
All smärta går inte att lindra
För endometrios finns hormonbehandlingar som gör att mensen upphör, vilket i många fall innebär att värken avtar. All smärta går inte att bota och det går inte att bli av med IBS eller endometrios. Däremot går det att lindra smärtan och lära sig hantera den. Antidepressiv medicin i låga doser och kognitiv beteendeterapi (KBT) är några behandlingsstrategier. Även att ändra kosten kan ha betydelse, och motion aktiverar kroppens eget smärtstillande system.
– Det som klassas som IBS påverkas ofta av vår livsstil. Vi lär oss allt mer om kostens, motionens och särskilt om sockrets effekter på vår hälsa. För att ha en mage i balans är det grundläggande att röra på sig mer och äta bättre, och gärna prioritera att laga maten från grunden, säger Bodil Ohlsson.
Text: TOVE GILVAD
