– Normala tonårsproblem kan överskugga och det är många som inte orkar sköta sin diabetes. Dem vi lyckas sämst med är flickorna, säger Helena Elding Larsson, överläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare vid Lunds universitet.
Under puberteten inträffar en rad hormonella förändringar. Kroppens ökade produktion av könshormonerna östrogen och testosteron samt tillväxthormon påverkar insulinresistensen och innebär ett ökat behov av insulin. Likaså androgener, ett slags binjurehormon som kopplas till humörsvängningar och svettlukt.
– Alla hormonella förändringar har effekt på insulinresistensen och leder lätt till svängningar i blodsockret. Många kan behöva fördubbla sin dos insulin, säger Helena Elding Larsson.
Risk för komplikationer
Statistiken visar att tonåren är en besvärlig tid. Medelvärdet på långtidsblodsockervärdet (HbAIc) som rapporteras in till det Nationella Diabetesregistret visar att värdena är sämre under den här tiden, vilket ökar risken för framtida komplikationer från njurar, ögon, hjärta, kärl och nerver.
– Problem med njurarna kan leda till att du behöver dialys. På sikt kan dålig potens bli en komplikation för män. Och du förkortar ditt liv!
Frihet men kontroll
Diabetes är en sjukdom som kräver stor kunskap och kroppskännedom. Under tonåren förflyttas allt mer av ansvaret från föräldrarna till de unga.
– Som förälder måste man ge barnet en frihet och samtidigt vara en kontrollerande faktor. Man måste underlätta och stödja och inte komma med för många pekpinnar, säger Helena Elding Larsson.
– Hur bra diabeteskontroll du än har, är det inte alltid lätt att ha balans. Men ligger du skyhögt så mår du inte bra i nuet.
Mens och ätstörningar
Flickornas medelvärden är sämre än pojkarnas vilket kan förklaras med menstruationen som påverkar blodsockret i olika grad.
Andra problem som är vanligare bland flickor är ätstörningar.
– Det blir mer komplicerat när du har diabetes eftersom du till viss del kan kontrollera din vikt genom dina insulindoseringar.
Alkohol och impotens
Alkohol är också en faktor som ofta kommer in i de övre tonåren och det kan vara direkt livsfarligt.
– Alkohol blockerar levern där du har ditt reservskafferi av kolhydrater när du sover. Har du druckit kan du inte lika bra mobilisera sockret som är lagrat som glykogen, och då kan du bli låg under natten. Har du druckit så mycket att du inte har koll, kan du bli riktigt låg och få en kraftig hypoglykemi, och till och med dö, varnar Helena Elding Larsson.
Aldrig förlora kontrollen
Hennes råd är att aldrig bli så berusad att man förlorar kontrollen. Att alltid kontrollera sitt blodsocker innan man lägger sig och äta något, gärna något med lite fett i, så man har en reserv under natten.
Det kan därför vara bra att instruera kompisar och eventuella partners vad de kan göra för att hjälpa till.
– Skulle man bli låg måste man snabbt få i sig något sött. Druvsocker är det bästa, eller söt saft eller juice. Det är aldrig farligt att ge socker. Fram tills motsatsen har bevisats handlar det alltid om lågt blodsocker. Men aldrig, aldrig ge insulin till en person som är oklart medvetslös eller medvetandesänkt som har diabetes.
– Ju senare man startar med alkohol desto bättre – om grupptrycket är stort kan man ju faktiskt skylla på att man har diabetes, avslutar Helena Elding Larsson.
Text: SARA LIEDHOLM
