Vetenskap & Hälsa

Ny biobank ska besvara framtidens frågor om hjärt- och lungsjukdomar

2014-02-05
Crowd of people on busy city street_dreamstime_1148318
Foto: Dreamstime

Fem tusen Malmöbor ska bidra till att besvara framtidens frågor om hjärt-, kärl- och lungsjukdomar. De ska delta i en ny unik nationell studie, Scapis, som för Malmöbornas del startar under våren 2014.

– Trots att man på senare tid lyckats halvera dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar är det fortfarande den vanligaste dödsorsaken. Vi hoppas att studien ska ge oss ny kunskap så att insjuknande och dödlighet kan sänkas ytterligare, säger Gunnar Engström, professor i medicinsk epidemiologi vid Lunds universitet och projektledare för Scapis i Skåne.

Projektets främsta syfte är att hitta riskmarkörer som visar vem som kan drabbas av hjärt- eller lungsjukdom. Slumpvis utvalda kvinnor och män i åldersgruppen 50–64 år kommer att kallas till en grundlig undersökning av hjärta, kärl och lungor. Man kommer bland annat att kontrollera blodfetter och blodsocker, göra olika lungfunktionstester, skiktröntgen- och ultraljudsundersökningar. Blod- urin- och avföringsprov från Malmöstudien kommer att förvaras i avancerade, datoriserade frysar på det nya Regionala biobankscentrum på Medicon Village i Lund. Man räknar med att provinsamlingen i Malmö kommer att ta tre år, därefter kan man börja analysera proverna.

Svarar på framtidens frågor

Gunnar Engström
Gunnar Engström (Foto: Kennet Ruona)

Det betyder också att biobankens värde stiger ju äldre proverna blir eftersom sambanden blir säkrare och man då även kan fastställa kopplingen till sjukdomar som tar lång tid att utveckla. Man räknar med att proverna från Scapis kommer att kunna förvaras och tjänstgöra åt forskningen under många decennier.

Men varför behöver man ta prov från så många personer – 5 000 bara i Malmö och 30 000 totalt?

Deltagare får grundlig undersökning

– Det behövs för att det ofta är många olika riskfaktorer som var och en bidrar med en liten riskökning som kan bli stor i olika kombinationer och då behövs ett stort material för att täcka in alla riskfaktorerna. Dessutom kan vi med ett stort material även studera riskfaktorer till ovanliga sjukdomar.

De som blir kallade till studien får avsätta två halvdagar för provtagning. Det kan tyckas mycket men å andra sidan får man en grundlig och avancerad hälsoundersökning. I en förstudie som genomfördes i Göteborg kom 50 procent av de som blivit kallade, något som forskarna är nöjda med. Men annat var det förr. Till en studie som påbörjades i slutet på 60-talet kom hela 95 procent av de kallade! Förmodligen beror det på att folk har mer ont om tid idag, tror Gunnar Engström.

Om 10 år?

Vad hoppas då forskarna på att de ska ha uppnått om tio år?

– Om tio år hoppas jag att vi är mycket bättre på att förutsäga vilka som löper en hög risk att drabbas av en viss hjärt- kärl- eller lungsjukdom, och som behöver förebyggande behandling, och vilka som inte behöver det. Jag hoppas också att vi då har kunnat använda våra resultat till att utveckla nya verksamma läkemedel, säger Gunnar Engström.

Text: Eva Bartonek Roxå