Publicerad av Nina Nordh
Kategorier: Hjärta och blodkärl, Livsstilssjukdomar och beroenden, Matsmältning, njure, lever och urinvägar.

Visa faktaruta!
Pumpernickelbröd

Pumpernickelbröd är ett surdegsbröd med hög andel fullkorn av råg och korn. Foto: Noema/Flickr.

Bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för hur vår kropp tar  hand om den mat vi äter. I förlängningen har detta betydelse för om vi riskerar att drabbas av exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och andra sjukdomar som tillsammans brukar kallas för det metabola syndromet.  

Forskare vid  Antidiabetic Food Centre vid Lunds universitet har sett att bland annat  vissa kornprodukter kan ha en positiv effekt på blodsockerregleringen – en effekt som sannolikt är kopplad till en ökad aktivitet hos bakteriefloran i grovtarmen. 

Inger Björck är professor i industriell näringslära och livsmedelskemi vid Lunds universitet och föreståndare för Antidiabetic Food Centre.

Inger Björck

Professor Inger Björck vid Antidiabetic Food Centre i Lund. Foto: Mats Nygren.

– Det finns fortfarande för få välkontrollerade studier om kostens effekter på det metabola syndromet, säger Inger Björck. 

-Vår uppgift i Antidiabetic Food Centre är bland annat att ta fram mer kunskap om hur man med hjälp av specifika livsmedel kan undvika att drabbas av metabola syndromet. Med hjälp av kosten kan man också sannolikt förstärka effekten av läkemedel eller i vissa fall minska behovet av läkemedel. 

Inflammation av ständigt högt blodsocker

Den mat vi äter omvandlas till socker (glukos), som sedan transporteras ut i kroppen med blodet. Olika livsmedel bryts ner olika snabbt i tarmarna och mängden socker i blodet efter en måltid ökar olika snabbt. 

Man brukar prata om ”snabba” och ”långsamma” kolhydrater – eller om livsmedel med ett högt eller lågt GI-värde (glykemiskt index). 

Höga blodsockersvar efter en måltid ger en ökning av samma ämnen i blodet som man ser vid en inflammation. Ännu förstår inte riktigt forskarna mekanismen för detta, men här kan finnas en trolig förklaring till varför exempelvis personer med typ 2-diabetes också har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. 

Påverka blodsockret med kosten

Forskarna i Antidiabetic Food Centre studerar effekten av olika livsmedel för att se vilka komponenter och livsmedelsegenskaper som kan vara användbara när man vill sätta samman en kost som förhindrar uppkomst av metabola syndromets sjukdomar. 

– Vi har bland annat sett att om mjölkproteiner dämpar blodsockersvaret efter en sammansatt måltid, berättar Inger Björck. Orsaken är att kroppen stimuleras till att tillverka mer insulin. På det sättet får man en sänkning av blodsockret, liknande den med vissa mediciner som används vid ”tablettbehandling” av typ 2-diabetes. 

Det finns också andra metoder att dämpa blodsockersvaret efter en måltid, och som faktiskt även kan påverka blodsockerregleringen vid flera efterföljande måltider. 

Tillverka sitt eget ”läkemedel”

Det senaste forskargruppen vid Antidiabetic Food Centre har tittat på är om viss mat kan öka halten av hormonet GLP-1. GLP-1 bildas i tarmen och har en rad gynnsamma effekter som har betydelse både för diabetes och fetma. Exempelvis underlättas blodsockerregleringen och mättnaden ökar. Hos personer med typ 2-diabetes har man sett att nivån av hormonet GLP-1 är lågt och i vissa nya läkemedel tillför man därför extra hormon. 

korngryn

Det forskarna såg var att nivån av GLP-1 i blodet var högre hos dem som hade ätit kärnbaserade kornprodukter. 

Anledningen tycks vara att sådana kornprodukter ökar fermenteringen av kolhydrater i grovtarmen, det vill säga att de gynnar de ”snälla” bakterierna i tarmen. 

Med kärnbaserade kornprodukter menas produkter med stort inslag av hela kornkärnor, till exempel kokta kornkärnor i form av matkorn eller pumpernickelbröd. 

– Det är första gången man har sett ett samband mellan fermentering av kolhydrater i grovtarmen, en ökad frisättning av GLP-1 och ett dämpat blodsockersvar hos människor, säger Inger Björck. 

De försökspersoner som åt kärnbaserade kornprodukter som kvällsmål fick nästa morgon en bättre blodsockerreglering jämfört med när de åt vitt bröd till kvällsmål. Man kunde också se att kärnbaserade frukostmåltider av råg och korn gav mindre svängningar i blodsockernivåerna under hela den fortsatta dagen. 

Sänkning av kolesterolet

Inger Björck berättar också om hur man med en speciellt sammansatt kost  – en aktiv kostportfölj – kunde minska det farliga kolesterolet med uppemot 30 procent. Det är liknande nivåer som man får med läkemedelsbehandling. 

I studien som gjordes i samarbete med Dalby Öppenvårdscentral, fick en grupp friska överviktiga personer äta en kost som bland annat innehöll: 

  • livsmedel med lågt GI-värde
  • mjölkproteiner som dämpar blodsockersvaret
  • kolesterolsänkande livsmedel som soja, mandel och lösliga kostfiber
  • antioxidanter som exempelvis ingefära, soja och blåbär
  • fullkornsprodukter av korn
  • probiotika (”snälla bakterier” som balanserar tarmfloran)
  • omega-3-fettsyror från fisk och rapsolja

Forskarna kunde se att på 4 veckor sänktes flera riskmarkörer för det metabola syndromet. Försökspersonerna fick också ett sänkt diastoliskt blodtryck. 

– Det som var extra roligt med den här studien var hur positiva försökspersonerna var till den aktiva kostportföljen. De uppskattade verkligen att få vara med i studien, vilket talar för ett stort intresse för sambandet mellan kost och hälsa och att få ta del av ny kunskap inom detta område. 

Text: NINA HULT