Vetenskap & Hälsa

Tejp kan förenkla hudcancerdiagnos

2014-06-16
parasoll
Foto: Matton

Den dåliga nyheten om malignt melanom är att sjukdomen ökar snabbare än de flesta andra cancersjukdomar. Den goda nyheten är att den är lätt att bota, om den bara upptäcks i tid. En forskargrupp i Lund har därför startat ett projekt som förhoppningsvis ska göra det enklare att ställa rätt diagnos på en misstänkt hudprick. 

Projektet går ut på att klassificera prickarna utifrån en molekylärbiologisk analys som visar vilka gener som är aktiva i vävnaden.

– Vi får färgbilder med olika mönster, där det är lätt att se en skillnad mellan godartade tumörer och tumörer där risken för återfall och spridning är stor. Det vi får fram av bilderna stämmer oftast bra med det som hudläkarna funnit i sina undersökningar. Men vi får också ut extra information som kan bidra till en säkrare diagnos, säger cancerforskaren Göran Jönsson.

Hitta de farliga hudförändringarna lättare

Studierna ska utgå från prover tagna från hudförändringar som opererats bort vid sjukhusen i Helsingborg, Lund och Malmö.

Det är inte bara alldeles tydliga melanom, utan även en hel del prickar som bara ser misstänkta ut, och som tagits bort för säkerhets skull. Den senare typen av operationer kanske man i bästa fall kan slippa i framtiden.

Kari Nielsen
Kari Nielsen, till vänster, vill förenkla sättet att ställa hudcancerdiagnos på. Foto: Roger Lundholm

– Vi ska undersöka om det går att fånga upp tillräckligt många celler och RNA med en enkel tejp som sätts på och sedan dras av från pricken, säger Kari Nielsen. Hon är hudläkare vid Helsingborgs lasarett och ingår i Lund Melanoma Study Group (se faktaruta).

Om det går att få tillräckligt mycket genetiskt material för en analys bara med hjälp av en tejp, så skulle många operationer kunna sparas in. Då skulle man inte längre behöva ta bort alla misstänkta prickar för säkerhets skull, utan först analysera tejpprovet och sedan bara ta bort hudförändringar som verkligen är farliga.

Eftersom operationerna inte kan undgå att lämna ärr, som ibland kan vara missklädsamma eller göra ont, skulle detta vara en stor vinst för patienterna.

Skugga, solhatt och kläder – hellre än krämer

solhatt
Foto: Colourbox

Det har i många år propagerats för säkrare solande. Ändå finns det fortfarande brister i allmänhetens kunskaper, menar Kari Nielsen.

Många tror t.ex. att en rodnad hud är ett förstadium till den eftertraktade bruna färgen, men det är den inte alls – den rosa färgen är i stället ett tecken på att man bränt sig. Och när det gäller solskydd, så borde hatt och lätta kläder vara det första valet, hellre än solkrämer.

Solkrämernas möjlighet att förebygga malignt melanom har överhuvudtaget varit ifrågasatt ända tills nyligen, då en studie från Australien antytt en skillnad mellan personer som använt respektive inte använt solkräm. Att detta inte kunnat visas tidigare kan bero på dels att äldre krämer inte skyddat mot all sorts UV-strålning, dels att många inte använt krämerna på rätt sätt. Det behövs t.ex. mycket kräm, inte bara ett tunt lager, för att få den önskade solskydds-effekten.

– Om man vill komplettera kläder, skugga och solhatt med solkräm så bör man också smörja in sig flera gånger om dagen, särskilt om man badat eller torkat av huden. Men solkräm kan ge en falsk trygghet. Eftersom den gör att man inte blir röd eller bränner sig är det lätt att tro att det går bra att ligga i solen hur länge som helst. Och det stämmer ju inte, varnar Kari Nielsen.

Forskning om ärftlig hudcancer

Hon har forskat bland annat om nio svenska familjer med en ärftlig benägenhet för melanom. De personer i dessa familjer som burit på en riskgen har ofta insjuknat tidigt, redan i 25-30-årsåldern.

– Vet man med sig att det finns många melanom i släkten bör man diskutera detta med en hudläkare. Då kan det vara lämpligt att gå på regelbundna kontroller, säger Kari Nielsen.

Hon tycker också att alla som oroar sig för någon prick som ser annorlunda ut, växer eller blöder, bör söka läkare. Det är bättre att göra ett besök för mycket än ett för lite, så att eventuella melanom upptäcks så tidigt som möjligt.

Text: INGELA BJÖRCK

Artikeln har tidigare publicerats i LUM nr 5/14, Lund universitets Magasin