Mjölkhyllorna i butiken dignar numera av laktosfria produkter och i Lunds kommun har mer än vart tionde skolbarn intyg om laktosintolerans, mot några få procent för tre år sedan. Vad har hänt? Och vilka sjukdomar förblir dolda när allt fler symtom från tarmen skylls på mjölken?
Samma fråga ställde sig Skånes universitetssjukhus barnmottagning i Eslöv hösten 2009 när efterfrågan på intyg om laktosintolerans sköt i höjden.
– Det här kändes som ett nytt fenomen. Under en period på två veckor antecknade vi därför ålder och namn på alla som begärde intyg. Drygt tjugo föräldrar ringde, alla angående förskolebarn och samtliga bar svenskklingande namn. De tillhörde alltså en etnisk grupp som inte har primär laktosintolerans, säger överläkare Louise Laurell vid Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Skånes universitetssjukhus.
Muterad gen hos nordeuropéer
Omkring 90 procent av jordens befolkning utvecklar laktosintolerans efter de första barnaåren. Hos nordeuropeiska folkslag, liksom bland boskapsskötande nomadstammar, har en gen muterat, vilket innebär att den fortsätter att producera det enzym, laktas, som bryter ned mjölksocker, laktos.
– Och fortfarande är det endast fem till tio procent av infödda svenskar som utvecklar laktosintolerans, berättar Camilla Valtonen, överläkare på klinisk kemi vid Labmedicin Skåne.
I Finland, med en historiskt sett större invandring, utvecklar bortåt var femte medborgare laktosintolerans. Här fann man 2004 också den gen som muterat hos nordbor. Som följd av upptäckten finns det numera ett DNA-test som avslöjar om individen kommer att få laktasbrist.
Till laboratoriet i Malmö lämnas det årligen in cirka 11 000 patientprov där man önskar en analys av just denna DNA-variant. Men test på spädbarn och förskolebarn har inget värde eftersom det är först vid skolåldern som individer med denna DNA-variant inte tål mjölksocker.
– Det är mycket enklare att testa laktosintolerans genom att göra uppehåll i mjölkdrickandet under ett par veckor för att sedan åter sätta in den. Om besvären helt försvinner när mjölken tas bort för att därefter återkomma då den återintroduceras kan man misstänka laktosintolerans. Och då behövs ingen fortsatt utredning – under förutsättning att barnet växer bra, säger Louise Laurell.
Kan missa andra besvär
Men tarmbesvären kan också bero på sekundär laktosintolerans. Överkänsligheten för mjölksocker beror då inte i första hand på att individen har svårt för att bryta ned mjölksocker. Tarmen är irriterad av andra orsaker. Ett av de symtom som ofta tolkas som laktosintolerans är förstoppning, ett ibland svårtolkat tillstånd som kan ha olika orsaker. I andra fall kan det handla om glutenintolerans eller inflammatorisk tarmsjukdom.
– Primär laktosintolerans är däremot ett naturligt tillstånd hos majoriteten av jordens befolkning och därför ingen sjukdom som hör hemma i den specialiserade barnsjukvården, tillägger Johan Svahn, överläkare och medicinskt ansvarig på Barn- och ungdomsmedicinska kliniken i Lund.
Det stigande antalet intyg om laktosfri kost rimmar illa med de genetiska anlag som dominerar i befolkningen. I takt med detta riskerar skolhälso- och primärvård att missa verkliga sjukdomstillstånd i tarmen som behöver specialiserad vård, menar Johan Svahn.
Arbetsgrupp tagit fram riktlinjer
Det var också detta som fick Louise Laurell och hennes kollegor på barnmottagningen i Eslöv att reagera hösten 2009. Det ledde till att det bildades en arbetsgrupp med representanter från barnsjukvård, barn- och skolhälsovård samt laboratoriet på Klinisk kemi i Malmö med målsättningen att ta fram gemensamma riktlinjer för vårdpersonal och föräldrar.
– Ett problem är att många får strikt laktosfri kost på fel grunder. Många skånska kommuner erbjuder dessutom barnen kost som är helt fri från mjölkproteiner, säger Laurell.
I stället för att lära sig att äta allt hamnar barnen i en egen kö i skolbespisningen. Men mjölk, säger Johan Svahn, är inget måste och oftast inget man helt måste avstå ifrån.
– Den ingår inte i den näringsberäkning som skolmåltiderna utformats efter. Och vill man dricka den så tål en överväldigande majoritet av barn med laktosintolerans ett par glas om dagen.
Som ett resultat av arbetsgruppens arbete finns det nu nya rekommendationer kring handläggning av laktosintolerans hos barn och ungdomar (se faktaruta).
Text: PER LÄNGBY
