De senaste åren har riktlinjerna om när barn ska få antibiotika vid öroninflammationer skärpts.
I sin forskning vill öronläkaren Frida Enoksson titta på om det har gjort att fler barn får svåra komplikationer.
– När de skärpta riktlinjerna först kom 2000 fanns det de som var oroade av tanken att man inte alltid skulle behandla en öroninflammation med antibiotika, berättar Frida Enoksson. Därför har vi tittat på om fler barn har fått den allvarligaste komplikationen till öroninflammation, så kallad mastoidit.
Den allvarligaste komplikationen
Mastoidit är när öroninflammationen sprider sig bakåt i ett litet hålsystem som finns bakom mellanörat.
Det är den vanligaste allvarliga komplikationen till öroninflammationer, men är samtidigt mycket ovanlig och drabbar bara 60–70 av de ca 200 000 fall av öroninflammationer vi har i Sverige varje år.
– De flesta som drabbas av detta är under två år. Tecknet på mastoidit är att barnet blir rött och svullet bakom örat, så att örat börjar stå rakt ut. Förloppet är väldigt snabbt för små barn och utan behandling kan det leda till döden. Men om rätt behandling snabbt sätts in brukar barnen bli bra på några dagar.
Ingen ökning av mastoidit
Tillsammans med Anita Groth från Strama och flera andra öronläkare har Frida Enoksson gått igenom journaler för alla barn som drabbats av mastoidit mellan 1993 och 2007.
– Vi kunde inte se någon ökning av mastoidit efter 2000 när de nya riktlinjerna kom, berättar Frida Enoksson. Nu fortsätter vi och samlar in information om de som insjuknat efter 2007. Hur bemöttes de på vårdcentralen? Fick de remiss till öronklinik? Vilka bakterier orsakade deras infektion? Och vilken roll spelar den pneumokockvaccination som numera erbjuds i det allmänna vaccinationsprogrammet?
Text: NINA NORDH
