Frågan är intressant inte bara för diabetiker utan för alla som vill veta mer om hur man kan påverka sin hälsa genom den mat man äter. Den 6 april anordnades en kostdebatt för allmänheten på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Jubileumsaulan var fullsatt till sista platsen men de som kom dit i tron att de skulle få konkreta kostråd kände sig nog besvikna. Experterna är inte överens och frågan är mer komplicerad än vad man först kunde ana. Icke desto mindre var det mycket intressanta aspekter som framfördes av de fyra inbjudna talarna.
Martin Ridderstråle, överläkare vid endokrinologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus var moderator för debatten. Han inledde kvällen med att berätta om klinikens kraftfullaste instrument för att behandla diabetes – maten. I anslutning till kliniken finns ett diabeteskök där man erbjuder matlagningskurser för diabetiker.
Åke Nilsson, överläkare och professor i klinisk nutrition vi Lunds universitet förklarade varför det är så svårt att förstå samspelet mellan kost och hälsa.
– När man studerar effekterna av rökning är det ganska enkelt, antingen röker man eller så röker man inte. Med mat blir det mera komplicerat. Om man inte äter det ena så äter man tvunget något annat istället. Saker samverkar på ett komplicerat sätt och det finns en individuell variation i hur man påverkas.
Efter fyrtio år i branschen är han ganska luttrad vad gäller olika bantningsmetoder. Han menar att väl komponerade måltider kan varieras på många olika sätt och det viktigaste är att ta hänsyn till vad som är bäst för individen. Han tror inte på mirakelmetoder som passar alla.
– Individanpassad kostrådgivning tillsammans med fysisk aktivitet är mycket effektiv. Man ska se till att förbränna de kalorier som man stoppar i sig.
Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet, pratade om hunger och mättnadssignaler.
Hjärnan är människans mest energislukande organ som lägger beslag på en fjärdedel av kroppens totala energibehov. Till detta behöver hjärnan kolhydrater och glukos är den enda kolhydrat som kan passera till hjärnan.
– Lågt blodsocker triggar våra hungersignaler som får oss att söka efter kolhydratrik föda som samtidigt aktiverar belöningssystemet. Mat blir också ett njutningsmedel.
Både kolhydrater, proteiner och fetter måste ingå i vår diet, men lagom mycket och av rätt kvalitet. Charlotte Erlanson-Albertsson menar att de nya dieterna med mycket fett påverkar hjärnan negativt. Fett och proteiner mättar effektivt men framför allt fett gör oss tröga och sömniga, medan vi presterar bättre efter en kolhydratrik måltid. Höga blodfetter kan på sikt leda till åderförfettning (åderförkalkning) och kan även verka inflammatoriskt vilket på längre sikt kan vara en bidragande orsak till cancer. Till syvende och sist ger hon rådet:
– Ät lite av mycket istället för mycket av lite.
Andreas Eenfeldt är läkare och specialist i allmänmedicin, verksam i Karlstad. Han driver tesen att två generationer svenskar har fått fel kostrekommendationer och att det inte finns någon tydlig koppling mellan mättat fett och hjärtinfarkter.
– Diabetiker idag får sjuka kostråd. Bröd, ris och pasta, som utgör basen i kostpyramiden, leder till förhöjt blodsocker.
Orsaken till dagens kostråd skulle vara den felaktiga tolkningen man gjorde i mitten på 80-talet att fett och i synnerhet kolesterol (ett fettämne) var farligt. Han uppmanar oss därför att göra tvärtom:
– Dra ner på kolhydraterna och satsa på fett- och proteinrik föda istället.
Han gav flera exempel på sjuka och överviktiga personer som, genom att gå över till LCHF-dieten (Low Carb High Fat), blivit både friskare och smalare.
Staffan Lindeberg, docent och allmänläkare vid primärvården i Lund, håller med Andreas om att många har backat kring fettets farlighet.
– En hel del av det som Andreas säger är sant och viktigt men han väljer selektivt och berättar bara om det som passar in i hans teori.
Staffan Lindeberg har tidigare varit en förespråkare för stenålderskost och har även skrivit en bok i ämnet. Idag vill han dock tona ner fokuseringen på olika kostmodeller och menar att man hellre bör prata om livsmedel än enskilda näringsämnen. Tyvärr hann han inte utveckla detta närmare men varnade för tvärsäkra uttalanden eftersom kostfrågan är komplicerad och det råder stor osäkerhet kring det mesta.
Så vem ska man tro på? Kostfrågan är komplicerad och under den följande frågestunden kunde man märka viss frustration från publiken som efterlyste ”objektiva pålitliga läkare” och utryckte viss frustration över att de inbjudna talarna tyckte så olika. Det gick dock att uttyda ett gemensamt budskap som samtliga talare uttalade på ett eller annat sätt:
– Ät riktig mat!
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Foto: BRUNO CLEVSTRÖM och Dreamstime (featurebild färska grönsaker)