Intern kategori: ompublicerat
-
Ny substans kan minska risken för komplikationer vid diabetes
Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en…
-
Så kan vården minska äldres hälsorisker
För Merita Neziraj var det viktigt att forska inom ett område som gör skillnad för äldre som bor på särskilda boenden. I sin doktorsavhandling har hon tagit fram en utbildningsmodell som kan minska hälsoriskerna. I…
-
Ny metod gör det möjligt att screena för autoimmuna sjukdomar i stor skala
Intresset för att screena för typ 1-diabetes växer i takt med att metoderna blir bättre och nya bromsläkemedel blir tillgängliga för fler patienter. Nu visar ny forskning vid Lunds universitet hur screening för autoimmuna sjukdomar…
-
Nya sjukdomar i tropiska Sverige
Den globala uppvärmningen har inneburit att sjukdomar som West Nile-feber, NTM-infektioner och nya fästingburna virus är på väg eller redan har fått sitt fäste i Sverige. Människor drabbas av nya sjukdomar och utmaningar för hälso-…
-
Receptet på en fantastisk antikropp
Antikroppar är kroppens superhjältar som känner igen och röjer undan sjukdomsframkallande ämnen. Genom att kombinera delar från antikroppar har forskare vid Lunds universitet designat en hybridantikropp som bättre stimulerar immunförsvaret mot både SARS-CoV-2-virus och streptokockbakterier.…
-
Forskare om fästingar: Se upp för de vanligaste infektionerna
Trenden är tydlig: Fästingarna blir allt fler, liksom antalet smittade med borrelia och TBE – de två vanligaste fästingburna sjukdomarna. Infektionsläkare Katharina Ornstein på Skånes universitetssjukhus har forskat om fästingburna infektioner och följt utvecklingen de…
-
Kontinuerlig antibiotika-behandling vid sepsis förbättrar överlevnaden
Sättet intensivvårdspatienter får antibiotikabehandling mot sepsis påverkar överlevnaden, visar en stor internationell studie. Patienter som drabbas av sepsis eller septisk chock, vårdas i regel på en intensivvårdsavdelning och får i samband med det behandling med…
-
Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer
Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet,…
-
Digitalt verktyg hjälpte patienter till bättre blodtryck
Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige…
-
Kriget mellan bakterier och deras virus
Det pågår ett ständigt krig mellan bakterier och deras virus, bakteriofager, där båda försöker överlista varandra. I en internationell studie som letts från Lunds universitet, har forskarna nu lyckats förstå grunderna i hur en av…
-
Cancer påverkar även anhöriga – ny modell för riktat stöd presenterad
Att få en cancerdiagnos är tungt för den som drabbas. Men närstående påverkas också. I en ny avhandling har sjuksköterskan Maria Samuelsson tagit fram en modell för hur närstående till patienter med tjock- och ändtarmscancer…
-
Malignt melanom – återfall efter immunterapi
För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet…
-
Ny ärftlig riskfaktor för blodpropp
Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått från registerstudier och undersökt familjer med sjukdomen hereditärt…
-
Vätskebehandling vid septisk chock under lupp
En nyligen påbörjad klinisk studie undersöker nu om det går att förbättra prognosen för personer som drabbas av septisk chock genom att minska på mängden vätska som patienterna får. – Ända sedan 1800-talet har vården…
-
Centralisering av hjärttransplantationer gav bättre resultat för patienterna
Centraliseringen av hjärttransplantationer i Sverige ledde till betydande förbättringar för patienterna. Bland annat sjönk dödligheten markant, både för patienter som väntade på transplantation och efter själva ingreppet. Det visar en nationell studie som undersökt effekterna…
-
Karpaltunnelsyndrom: mycket fortfarande okänt om folksjukdomen
Över en halv miljon svenskar har problem med nervinklämning i handleden – så kallad karpaltunnelsyndrom – ett tillstånd som orsakar stor smärta och kan påverka livskvaliteten negativt. Nu har Lars Dahlin, överläkare inom handkirurgi vid…
-
Möjlighet att lägga in sig själv ger ökad livskvalitet för psykiatripatienter
Brukarstyrda inläggningar är positivt både för den som är sjuk och anhöriga. Det visar ny forskning från Region Skånes psykiatri. Behandlingsmodellen går ut på att personer med återkommande självskadande och/eller suicidnära beteende ska kunna lägga…
-
Forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom
Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom.…
-
Spårämnen i blodet speglar vad som sker i hjärnan vid stroke
Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien…
-
Chattbotar som terapeuter – inte riskfritt
Friskvårdsappar som med hjälp av AI lovar lindring av psykisk ohälsa växer lavinartat. Eftersom apparna kategoriseras som friskvård, skyddas heller inte de sårbara användarna av EU:s nyligen antagna AI-lag. – Många som använder den här…
-
Stamcellsbaserad transplantationsstudie mot Parkinsons har inlett doshöjning
Positiva tidiga säkerhetsresultat har uppnåtts efter de fyra första patienterna som genomgått transplantation av dopaminproducerande stamceller inom den kliniska studien STEM-PD. STEM-PD-studien undersöker för första gången i människa en ny terapi mot Parkinsons sjukdom. Målet…


























