– Vi tillbringar nittio procent av tiden inomhus i vårt land. Då kan man förstå hur viktig inomhusmiljön blir. Idag handlar det mycket om att bygga så att vi sparar energi men det får inte ske på bekostnad av hälsan och hur vi mår.
Det säger Aneta Wierzbicka som är projektkoordinator för det forskningsprojekt kring inomhusmiljö som startar senare i år vid Pufendorfinstitutet i Lund. Forskare från Lunds universitet kommer under ett år att mötas regelbundet för att utbyta kunskap och bolla idéer om framtida forskningsprojekt.
Syftet är att ta ett helhetsgrepp om forskningen kring inomhusmiljön vid Lunds universitet, och samla alla intresserade forskare på området för kunskapsutbyte och dialog om framtida gemensamma forskningsprojekt.
Det handlar om forskare inom en mängd olika områden – ventilation, fukt och mögel, hälsa, miljöpsykologi, beteendevetenskap, ljus- och ljuddesign, luftkvalitet, byggteknik och hållbart byggande.
– Det finns många forskargrupper på Lunds universitet som håller på med spännande forskning kring inomhusmiljön, säger Aneta Wierzbicka. Nu har vi fått möjligheten att knyta samman detta och få en helhetssyn i vår forskning.
Problem med inomhusmiljön i skolor och förskolor
Emilie Stroh, som är yrkes- och miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin i Lund, pekar på att inomhusmiljön påverkar många människors hälsa, men att man inte alltid vet vad som är den egentliga orsaken. Det är så många faktorer som påverkar hur vi upplever inomhusmiljön. Ventilationen ska fungera så att luften är ren och temperaturen behaglig. Vi ska ha tillgång till dagsljus. Det ska inte finnas störande buller. Och så vidare.
– Det har varit mycket inomhusproblem i både skolor och förskolor genom åren, säger Emilie Stroh. Vi har många gamla skolor från 70-talet och därför byggs nu mycket nytt. Marken i städerna har blivit mer värdefull och därför förtätas ofta städerna. Det byggs mer på höjden och många gånger nästan helt utan skolgård eller förskolegård.
Snabbt och billigt ger bekymmer
Forskarna är bekymrade över att det ofta måste gå så snabbt när man bygger idag, och vara så billigt som möjligt.
– Vi har genom åren sett att det ger hälsoproblem när till exempel betongen knappt hinner torka eller att byggnadsmaterialen läcker ohälsosamma kemikalier till inomhusluften, säger Emilie Stroh. Oprövade kemikalier används också utan att man vet om de är hälsofarliga eller inte. För något år sedan upptäckte vi till exempel att byggföretag tillsatte ett ämne till betongen för att den skulle torka fortare, men det visade sig att det gav hälsoproblem och fick snabbt sluta att användas. Tyvärr ligger vi oftast steget efter byggbranschen.
Yujing Li, forskare från LTH som specialiserat sig på mögelproblem i byggnader, instämmer.
– Vi märker att många gånger styr ekonomiska argument mer än hälsomässiga argument. Och kommunikationen mellan oss forskare, myndigheter och byggbranschen kunde också bli bättre.
Lära oss sköta om våra hus bättre
Mycket av dagens problem i inomhusmiljön började med energikrisen på 70-talet. Nya byggtekniker infördes och ventilationen reducerades för att minska värmeförlusten och energiförbrukningen.
– Snabbt visade det sig att många människor blev sjuka i dessa miljöer på grund av fuktproblem, säger Yujing Li. Det var ju inte bara värmen som hölls kvar inne, utan även fukt stängdes in i byggnaderna.
Över hela världen började man nu tala om ”sjuka hus”. (Läs mer i artikeln: ”Stressade byggen fortfarande ett problem för inomhusmiljön”).
– Det verkar tyvärr ta mycket lång tid för kunskapen om vilken byggteknik som är det bästa att nå ut till byggföretagen, säger Aneta Wierzbicka. Men det handlar också om hur vi själva beter oss – hur vi gör saker och ting hemma, om vi själva minskar ventilation till exempel genom att täcka tilluftsventiler eller om vi förorenar luften genom att till exempel laga mat utan köksfläkten på, eller att tända rökelse eller levande ljus som sotar.
– När vi köper ett nytt hus, eller bygger en ny skola, borde det egentligen följa med en detaljerad manual om hur byggnaden ska skötas om, säger Yujing Li. Hur sköter jag ventilationssystemet? När ska filter bytas? Vad ska jag tänka på när det gäller fukt inomhus? Och så vidare.
– Vi måste också öka medveteheten hos byggföretagen om hur viktigt det är att tillämpa den kunskap som finns. Det är en stor klyfta mellan kunskapen om byggteknik och inomhusmiljön, och vad som görs i praktiken, påpekar Aneta Wierzbicka. I projektet vill vi därför också öka dialogen med bland annat företag inom byggbranschen. Samtidigt måste vi vara vaksamma så vi inte bombarderar människor med en mängd olika budskap. Det gäller att identifiera de nyckelfrågor som är allra viktigast för inomhusmiljön, och inrikta oss på dem.
Dröjer för länge med att reagera
Ett problem med att hitta orsaker till att människor mår dåligt av inomhusmiljön är att effekter på hälsan kan komma först efter flera år.
– Du kanske sakta vänjer dig vid symptomen och inte tänker på att det hänger ihop med inomhusmiljön, säger Birgitta Nordquist som är forskare vid LTH med fokus på ventilation. Det kan också vara en fördröjning i symptomen eller att inte alla drabbas.
– I mitt arbete som yrkeshygieniker märker jag att många gånger inledningsvis är det kanske bara några få på en arbetsplats, ofta kvinnor, som är känsliga och reagerar, säger Emilie Stroh. Det kan vara att du känner dig torr i halsen, får huvudvärk eller ibland utslag. Är du den enda på arbetsplatsen är det lätt att inte ta det på allvar, men det visar sig sen många gånger att det ligger något bakom det som till exempel mögel.
På skolor och förskolor är det ofta inte förrän personalen mår dåligt som man reagerar, berättar Emilie Stroh.
– Barn är ju ännu känsligare, men särskilt små barn kanske inte är så bra på att uttrycka sig, säger Emilie Stroh.
– Samtidigt är det barnen som utsätts för de högsta nivåerna av skadliga ämnen om de till exempel rör sig nära golvet på en förskola som har problem med att ämnen emitteras från plastmattor och liknande. Det kan ta många år innan ny färg och nya byggmaterial har emitterat klart.
Även tänka på luftens väg in i lokalerna
Birgitta Nordquist pekar också på att underhåll av lokalerna ofta försummas eller helt glöms bort. Ventilationsfilter i en skola kan behöva bytas regelbundet, i många fall en gång per år, men det kan bli mer sällan i praktiken.
– Den yta som vi ser i rummet, golvet, rengör vi varje vecka, men den yta som luften passerar och som vi andas in rengörs inte alls lika ofta, säger Birgitta Nordquist. Ventilationsrören som luften passerar innan den kommer in i rummet, rengörs kanske i bästa fall vart femte år. Vilken betydelse det har för luftkvaliteten vet vi inte tillräckligt om.
– Det är sådana saker som en vaktmästare på en skola eller förskola förr höll koll på, menar Emilie Stroh, men de finns ofta inte kvar på skolorna numera. Nu har kommunerna många gånger centraliserat ansvaret över förskole- och skolbyggnader vilket gör att det oftast saknas någon med helhetssyn och kännedom om dessa. Det gör att underhåll och skötsel riskerar att bli eftersatt.
Text: NINA NORDH
