-
Forskare om fästingar: Se upp för de vanligaste infektionerna
Trenden är tydlig: Fästingarna blir allt fler, liksom antalet smittade med borrelia och TBE – de två vanligaste fästingburna sjukdomarna. Infektionsläkare Katharina Ornstein på Skånes universitetssjukhus har forskat om fästingburna infektioner och följt utvecklingen de…
-
Kontinuerlig antibiotika-behandling vid sepsis förbättrar överlevnaden
Sättet intensivvårdspatienter får antibiotikabehandling mot sepsis påverkar överlevnaden, visar en stor internationell studie. Patienter som drabbas av sepsis eller septisk chock, vårdas i regel på en intensivvårdsavdelning och får i samband med det behandling med…
-
Forskning som banar väg för hållbara kostrekommendationer
Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet,…
-
Digitalt verktyg hjälpte patienter till bättre blodtryck
Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Andersson i sin avhandling vid Lunds universitet. Drygt 900 patienter vid 31 vårdcentraler i södra Sverige…
-
Mördarbakterie nyckel till bot
Ibland tar det decennier att förstå vidden av en upptäckt i labbet. En farlig mördarbakterie visade sig förstöra en viss antikropp. Tjugo år senare lyckades forskarna förvandla fyndet till en behandling av en svår autoimmun…
-
Nya behandlingar mot svår SLE ger hopp
SLE, eller lupus, är en inflammatorisk autoimmun sjukdom som kan drabba alla organ. Symtomen kan därför variera mycket mellan olika personer och kan hos en del bli svåra. Men nya behandlingar inger hopp. Nio av…
-
Kriget mellan bakterier och deras virus
Det pågår ett ständigt krig mellan bakterier och deras virus, bakteriofager, där båda försöker överlista varandra. I en internationell studie som letts från Lunds universitet, har forskarna nu lyckats förstå grunderna i hur en av…
-
Cancer påverkar även anhöriga – ny modell för riktat stöd presenterad
Att få en cancerdiagnos är tungt för den som drabbas. Men närstående påverkas också. I en ny avhandling har sjuksköterskan Maria Samuelsson tagit fram en modell för hur närstående till patienter med tjock- och ändtarmscancer…
-
Malignt melanom – återfall efter immunterapi
För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet…
-
Ny ärftlig riskfaktor för blodpropp
Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått från registerstudier och undersökt familjer med sjukdomen hereditärt…
-
Vätskebehandling vid septisk chock under lupp
En nyligen påbörjad klinisk studie undersöker nu om det går att förbättra prognosen för personer som drabbas av septisk chock genom att minska på mängden vätska som patienterna får. – Ända sedan 1800-talet har vården…
-
Tre sjukdomar som söker varandra
Barnläkaren Daniel Agardh har i många år studerat sambandet mellan celiaki, typ 1-diabetes och på senare år även sköldkörtelinflammation − tre autoimmuna sjukdomar som ofta förekommer tillsammans i familjer där ett barn insjuknat. Nu driver…
-
Återhämta dig under arbetsdagen
Stressar du runt på jobbet utan att knappt hinna gå på toaletten? Då är du en av dem som verkligen behöver hitta tid till återhämtning. Det går att återhämta sig på jobbet, även när stressen…
-
Matvanor kan öka risken för ledgångsreumatism
Äter du mycket rött kött och lite fibrer? Och röker du dessutom? Då ökar risken att få ledgångsreumatism. Carl Turesson är professor vid Lunds universitet och överläkare i reumatologi vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Hans…
-
Centralisering av hjärttransplantationer gav bättre resultat för patienterna
Centraliseringen av hjärttransplantationer i Sverige ledde till betydande förbättringar för patienterna. Bland annat sjönk dödligheten markant, både för patienter som väntade på transplantation och efter själva ingreppet. Det visar en nationell studie som undersökt effekterna…
-
Karpaltunnelsyndrom: mycket fortfarande okänt om folksjukdomen
Över en halv miljon svenskar har problem med nervinklämning i handleden – så kallad karpaltunnelsyndrom – ett tillstånd som orsakar stor smärta och kan påverka livskvaliteten negativt. Nu har Lars Dahlin, överläkare inom handkirurgi vid…
-
Möjlighet att lägga in sig själv ger ökad livskvalitet för psykiatripatienter
Brukarstyrda inläggningar är positivt både för den som är sjuk och anhöriga. Det visar ny forskning från Region Skånes psykiatri. Behandlingsmodellen går ut på att personer med återkommande självskadande och/eller suicidnära beteende ska kunna lägga…
-
Diabetes typ-1: Mycket rörelse och färre kalorier minskar risk
Tio procent av alla barn som föds i Sverige har en förhöjd ärftlig risk att drabbas av autoimmun diabetes, typ 1-diabetes. Men vad påverkar om sjukdomen utvecklas eller inte? Tusentals skånska barn och deras föräldrar…
-
Sköldkörteln påverkar kropp och psyke
Sköldkörteln påverkar varje cell, organ och vävnad. Vid underfunktion går kropp och hjärna på lågvarv. Vid överfunktion är det som att kroppen springer maraton – hela tiden. Sköldkörteln är en fjärilsformad körtel som sitter på…
-
Ät gluten om du kan
Daniel Agardh, forskare vid Lunds universitet och barnläkare vid Skånes universitetssjukhus, svarar på tre frågor om glutenintolerans. Ska jag sluta äta gluten för att förebygga celiaki? − Du ska inte sluta äta gluten om du…
-
Forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom
Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom.…
-
Spårämnen i blodet speglar vad som sker i hjärnan vid stroke
Genom att analysera små blåsor som hjärncellerna släpper ifrån sig för att kommunicera med omgivningen, mikrovesiklar, kartlägger forskare vid Lunds universitet vad som sker i hjärnan hos strokepatienter. Mikrovesiklar kan mätas i blodet och studien…