Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Virus – vad är det?

Virus är små partiklar som i stort sett bara består av sin arvsmassa inpackad i ett skyddande hölje. De balanserar på gränsen mellan liv och död eftersom de inte uppfyller alla kriterier för liv. De saknar egen ämnesomsättning och kan inte fortplanta sig för egen maskin. Virus är därför en sorts parasiter och helt beroende av att infektera en cell och kapa dess maskineri för att tillverka nya viruspartiklar.

Virus är väldigt specialiserade. Växtvirus angriper inte djurceller. Djurvirus angriper inte insekter och så vidare. Det är till och med så att olika virus ofta har specialiserat sig till en grad att de endast kan infektera en viss typ av celler, till exempel leverceller, och inga andra. Det kan illustreras med att på virusets yta finns speciella ytstrukturer som fungerar som nycklar. Som till exempel coronavirusets spike-proteiner. De celler som har lås, det vill säga strukturer på sin yta dit nycklarna passar, kan bli infekterade.

Men ibland kan det hända att virus hoppar mellan arter. Ett exempel är det coronavirus som orsakar covid-19 som med stor sannolikhet hoppade från ett djur och lyckades infektera en människa. Eller att olika influensavirus som vanligen angriper fåglar eller grisar plötsligt börjar infektera människor. Då pratar vi om zoonoser.

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Så ser virus ut i elektronmikroskop

Ebola

Mikroskopibild av maskliknande strukturer som föreställer ebolaviruset
Elektronmikroskopibild på Ebola viruspartiklar. Källa: ”Ebola Virus From Mali Blood Sample” av the National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), via Flickr.com. Licens Creative Commons BY 2.0.

Hiv

Elektronmikroskopibild på HIV partiklar som knoppar av från en infekterad cell. Källa: ”HIV-infected H9 T cell” av the National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), via Flickr.com. Licens Creative Commons BY 2.0.

Influensavirus

små runda gröna bollar som klumpar ihop sig
Elektronmikroskopibild på Influenzavirus (H1NI) partiklar. Källa: ”H1N1 Influenza Virus Particles” av the National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), via Flickr.com. Licens Creative Commons BY 2.0.

SARS-Cov-2

Elektronmikroskopibild av SARS-Cov-2 partiklar. Viruset ses som små blå bollar. Källa: Bild av Centers for Disease Control and Prevention (CDC), via Unsplash.

Zikavirus

Elektronmikroskopibild på Zika viruspartiklar. Källa: Bild av Centers for Disease Control and Prevention (CDC)/ Cynthia Goldsmith, via Wikimedia commons.

Apkoppor

Elektronmikroskopibild på Monkeypox viruspartiklar i en infekterad cell. Källa: ”Monkeypox Virus” av the National Institute of Allergy and Infectious Diseases (NIAID), via Flickr.com. Licens Creative Commons BY 2.0.

Läs mer om:

TIDSKRIFTEN VETENSKAP & HÄLSA

Tidskriften Vetenskap & hälsa är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är När världen blir viral – om virus och pandemier

Bläddra i tidskriften på skärmen

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

När världen blir viral – om virus och pandemier (länk till pdf)

OBS nedladdningen fungerar dåligt i Explorer, använd annan webbläsare


 

BESTÄLLA TIDSKRIFTEN

Tidskriften kan laddas ner som pdf eller beställas utan kostnad i tryckt form från Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontakta:

info@med.lu.se

tel 046-222 01 31

Mer om tidskriften och tidigare nummer


Du missar väl inte Forskningens dag 2022?

Du kan se föreläsningarna digitalt, antingen i live-sändning den 9 november eller i efterhand på följande länk

Forskningens dag är ett årligt populärvetenskapligt arrangemang där aktuell forskning inom olika teman presenteras genom föreläsningar, filmer och prova på-samtal. Forskningens dag äger rum i Malmö den 8 november och i Lund den 9 november på temat När världen blir viral – om virus och pandemier

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!