Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Hur samverkar livsstil, gener och tumör i bröstcancer?

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Genrebild, mammografi: iStock/JOHNNYGREIG

Helena Jernström installerades som professor i experimentell onkologi med inriktning mot integrativ cancerepidemiologi den 18 oktober 2019 vid Lunds universitet. Nedan skriver hon själv om sin forskning.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Drygt 100 000 kvinnor i Sverige har eller har haft bröstcancer, varför man kan betrakta det som en folksjukdom. Det finns flera typer av bröstcancer med delvis olika riskfaktorer. De flesta bröstcancerpatienter opereras och får även olika typer av tilläggsbehandling, t.ex. cytostatika, strålbehandling och anti-hormonell terapi.

Tilläggsbehandlingen skyddar många patienter från återfall men vissa är redan botade av operation och för andra fungerar inte behandlingen som det var tänkt. Hur väl den fungerar beror inte bara på tumörens egenskaper utan kan även styras av gener, kroppsform och livsstil. Min forskning går ut på att förstå orsaker både bakom insjuknande i bröstcancer och varför en behandling fungerar bra för vissa men inte för andra patienter.

Min forskargrupp består av ett multidisciplinärt team med tillgång till expertis inom epidemiologi, onkologi, kirurgi, patologi och statistik, vilket borgar för bred kompetens att utföra integrativ epidemiologisk forskning. Vi undersöker hur tumörmarkörer, normala genvarianter, livsstilsfaktorer, kroppsform och viktförändringar är kopplade till prognos. Vi har rapporterat att kaffe är kopplat till bättre effekt av en vanlig anti-hormonell behandling. Livsstilsfaktorer kan alltså ha prognostisk betydelse, men i dagsläget är det inget som man tar hänsyn till vid behandlingsval.

Syftet med forskningen är att förbättra indelningen av riskgrupper samt att identifiera nya tumörmarkörer och genvarianter som bör testas innan valet av behandling. Ett annat syfte är att identifiera vanliga livsstilsfaktorer som samverkar med behandling, så att kliniskt relevanta livsstilsrekommendationer kan ges. Målet är att färre insjuknar och fler bröstcancerpatienter får rätt behandling från början.

Text: HELENA JERNSTRÖM, professor vid Lunds universitet

Från broschyren: ”Professorsinstallation 18 oktober 2019″ som tagits fram av Kommunikationsavdelningen vid Lunds universitet. 

Läs mer om:

Helena Jernström, professor vid Lunds universitet.
Foto: Kennet Ruona

”Jag föddes 1969 i Göteborg. Parallellt med läkarstudierna påbörjade jag ett forskningsprojekt på onkologen i Lund, och 1996 försvarade jag min avhandling om hur moderna p-piller påverkar unga kvinnor. Mellan 1997 och 2000 genomförde jag två postdoktorala perioder, i epidemiologi vid University of California San Diego i USA och i genetisk epidemiologi vid University of Toronto i Kanada.

År 2001 återvände jag till Lund som forskarassistent med medel från Vetenskapsrådet och jag erhöll min docentur 2002. Jag var lektor i medicinsk epidemiologi i Malmö 2007–2009. Jag är sedan 2016 pedagogisk koordinator för programmen i medicinsk statistik och epidemiologi för doktorander. Under 2019 blev jag professor. Jag är gift och har två barn.”


Lär dig något nytt idag – lyssna på våra poddar om forskning!

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!