Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Vår dagliga dos av dagsljus

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Aktivitetsklockan är liten som ett armband och ska bäras på handleden för att registrera när bäraren sover och är vaken. Ljusloggern bärs utanpå kläderna och så nära ansiktet som möjligt, eftersom den ska mäta hur mycket dagsljus bäraren får in i sina ögon. Foto: Kiran Maini Gerhardsson.

Det bästa ljuset är dagsljuset, men under vinterhalvåret är det ofta en bristvara. Ett system som mäter hur mycket dagsljus vi fått under dagen, och kompenserar eventuella brister genom att ställa in belysningen på rätt sätt på kvällen, kanske kan vara till nytta.

Ett sådant system ska nu testas i Lund. Forskningen utgör ett samarbete mellan universitetets miljöpsykologiska forskargrupp, Stressforskningsinstitutet i Stockholm och ett ljusforskningscentrum i Troy, USA.

Kiran Maini Gerhardsson är doktorand i miljöpsykologi och ska undersöka om individanpassade belysningssystem kan förbättra människors sömn och välbefinnande. Foto: Dennis S. Guyon

– Systemet består av flera delar: en aktivitetsklocka, en ”ljuslogger”, en mobilapp och en server som styr hemmets belysning, förklarar Kiran Maini Gerhardsson. Hon är doktorand i miljöpsykologi och ska undersöka om detta individanpassade belysningssystem kan förbättra människors sömn och välbefinnande. En annan fråga är vad användarna tycker: är människor villiga att bära utrustningen och att låta systemet styra hembelysningen?

Belysning ger rätt dygnsdos

Aktivitetsklockan är liten som ett armband och ska bäras på handleden för att registrera när bäraren sover och är vaken. Ljusloggern bärs utanpå kläderna och så nära ansiktet som möjligt, eftersom den ska mäta hur mycket dagsljus bäraren får in i sina ögon. I mobilens app, slutligen, matar användaren själv in när hen vill gå till sängs respektive stiga upp, så att systemet ställer in sig på rätt dygnsrytm.

Utifrån användarens behov och mängden dagsljus hen fått i sig under dagen räknar appen ut ett ljusprogram som ger belysningen lämplig ljusstyrka och färgspektrum. Via en liten server i hemmet sätts detta program igång så fort användaren kommit hem, och reglerar belysningen i de rum där hen befinner sig.

Det är via mobilen systemet känner av var användaren befinner sig. Mobilen bör därför bäras hela tiden. Hur mycket aktivitetsklockan och ljusloggern behöver bäras kommer däremot att variera.

Större försök i provlägenheter

– Det beror på vilka vanor man har. Har man regelbundna vanor när det gäller ljus och mörker, så behöver ljusprogrammet kanske bara ändras med årstiderna, dvs några gånger om året. Om man däremot utsätter sig för olika mycket ljus och mörker olika dagar, så bör man nog ha de bärbara enheterna på sig hela tiden, säger Kiran Maini Gerhardsson.

Hon har testat utrustningen på en grupp försökspersoner som fått bära den ett dygn och sedan ge synpunkter på design och bekvämlighet. Ett större försök ska göras nästa år, då ett par provlägenheter i Lund utrustas med server och anknuten belysning. Deltagarna i den studien kommer att få gå med aktivitetsklocka och ljuslogger på sig i sex veckors tid.

Men även om klockan är liten och lätt, och ljusloggern kan fästas på jackan som en brosch, vill människor bära sådana sensorer på sig? Och är man med på att låta en app styra sin belysning?

När det gäller den senare frågan, så framhåller Kiran Maini Gerhardsson att appen går att köra över. Den som inte gillar det ljus som ställts in i ett visst rum kan ändra ljuset manuellt. Och när det gäller den bärbara utrustningen, så är det ju redan många som går med träningsklockor som mäter puls, kaloriförbrukning och andra tränings- och hälsodata.

Optimal belysning kan ge bättre sömn

Forskningen visar också allt tydligare hur viktigt det är med god sömn. Sömnen är en del av dygnsrytmen, och denna i sin tur hänger samman med ljuset.

– Runt fyra av tio vuxna svenskar känner sig trötta och mindre energiska under hösten och vintern, och nästan lika många upplever att de inte sover tillräckligt. Om vi kan visa att ett system som ger optimal belysning också ger bättre sömn, så kan nog många vara intresserade, säger hon.

Text: INGELA BJÖRCK

 

Läs mer om:

TIDSKRIFTEN VETENSKAP & HÄLSA

Tidskriften Vetenskap & hälsa är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Solen på gott och ont.

Bläddra i tidskriften på skärmen.

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret.

Ladda ner Vetenskap & hälsa hösten 2017. Tema: Solen på gott och ont.

BESTÄLLA TIDSKRIFTEN

Tidskriften kan laddas ner som pdf eller beställas utan kostnad i tryckt form från Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontakta Katrin Ståhl:

Katrin.Stahl@med.lu.se

tel 046-222 01 31

Mer om tidskriften och tidigare nummer



Hemmaljuset viktigt för välmåendet

Nordbor tillbringar merparten av sin tid inomhus, och en stor del av den tiden tillbringas i hemmet. Ändå har arbetet med bra belysning hittills inriktats mer på arbetsplatser än på hemmiljöer.

Kiran Maini Gerhardsson har i samband med sitt doktorandarbete gjort en enkät om belysning och levnadsvanor bland drygt 500 lundabor. Enkäten visar att de svarande tillbringade bara omkring en tiondel av dygnet utomhus och resten inomhus, vilket stämmer bra överens med resultaten i andra studier. Av inomhustiden tillbringas enligt en tysk studie hela 65 procent i hemmet.

– Ljus och mörker i boendet har därför stor betydelse för dygnsrytm och välmående, menar Kiran Maini Gerhardsson.

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!