Röda blodkroppar är kroppens vanligaste celltyp. Mer än fyra femtedelar av våra celler är röda blodkroppar, och mer än två miljoner av dem nyskapas varje sekund. Att tillverka röda blodkroppar på konstgjord väg är därför en utmaning, eftersom de måste bli både bra och billiga.
Bra betyder i det här sammanhanget att de konstgjorda cellerna ska vara maximalt lika sina naturliga modeller. De ska kunna föra syre ut till alla vävnader och transportera koldioxid tillbaka till lungorna, och de ska kunna accepteras av mottagarnas immunförsvar. Billiga är också viktigt, eftersom det behövs stora volymer.
– Om konstgjort blod ska bli verklighet, så ska vi odla celler i industritankar och inte i provrör. Odlingsvätskan måste vara billig, utan en mängd extra hormoner och tillväxtfaktorer, förklarar forskaren Johan Flygare.
Måste vara små och böjliga
Man måste också komma runt två andra hinder, som kan kallas ”odödlighetsproblemet” och ”kasta-ut-cellkärnan-problemet”. Det första innebär att man måste få cellerna att förmera sig, så att de kopierar sig själva i all evighet. Det är vad t.ex. cancerceller gör, men det är inte ett naturligt beteende för andra celltyper. När det gäller de röda blodkropparna, så tillverkas de av stamceller i benmärgen. Själva kan de inte förmera sig, eftersom de saknar cellkärna och därmed inte har någon arvsmassa. Cellkärnan har de gjort sig av med i slutet av sin utveckling.
– Röda blodkroppar måste vara små och böjliga, så att de kan ta sig in i de allra minsta blodkärlen. Man tror att det är därför de kastat ut cellkärnan, säger Kenichi Miharada.
Johan Flygare och Kenichi Miharada är forskarkollegor vid Lunds universitet. De forskar båda om konstgjort blod, men med lite olika fokus. Johan Flygare är inriktad bland annat på blodbildningens genetik. Han fick nyligen stor uppmärksamhet för fyndet av fyra gener som är viktiga för denna utveckling. Genom att föra in dessa gener i hudceller har han lyckats få hudcellerna att förvandlas till röda blodkroppar (om än av en omogen typ med cellkärnan kvar).
– Det finns vissa patienter som fått så många blodtransfusioner att de blivit överkänsliga mot i stort sett allt donerat blod. För dem skulle det vara ett genombrott om man kunde göra blod av deras egna hudceller, säger Johan Flygare.
”Halvfärdiga röda blodkroppar”
Kenichi Miharada använder i stället celler som är halvvägs på vägen mellan stamcell och färdig röd blodkropp. För att lösa ”odödlighetsproblemet” har han fört in en del av ett HPV-virus i cellerna. HPV står för humant papillomvirus, en sorts virus som orsakar vårtor och i olyckliga fall även cancer. I det här fallet är det den cancer-anknutna egenskapen att förmera sig som forskaren är ute efter.
– Vi har lyckats odla blodkroppsliknande celler i mer än ett år nu, och det har gått bra. Denna teknik borde kunna användas för att få fram stora mängder blodceller, tror han.
Får man fram många odlade blodceller, vilket Kenichi Miharada är på god väg till och Johan Flygare också hoppas kunna göra, så finns dock problemet att de ”odödliggjorda” cellerna måste bli av med sin cellkärna. Med cellkärnan kvar skulle cellerna inte passera de minsta blodkärlen, och deras förökningsförmåga kunde också innebära en risk för cancer. Här provar de två lundaforskarna två olika lösningar. Kenichi Miharada letar efter små molekyler som kan få blodkropparna att kasta ut sina kärnor, medan Johan Flygare vill hitta den genetiska signal som naturliga röda blodkroppar använder i samma syfte.
Skräddarsytt blod
Att göra skräddarsytt blod till patienter som har svårt att ta emot blodtransfusioner, det ser båda forskarna som det första steget. Längre fram är målet att göra konstgjort blod för alla sammanhang där det är ont om donerat blod.
– Vi vet att vissa blodgruppskombinationer tas emot bättre än andra. Då skulle man kunna utgå från celler från personer med sådant blod, som passar de allra flesta, menar Johan Flygare.
Text: INGELA BJÖRCK
Läs också gärna
Vegetariskt blod ur sockerbetor – går det?
Patienter som säger nej till blodtransfusioner
Eller lyssna på vår podd om konstgjort blod
