Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!

Vegetariskt blod, eller rättare sagt den viktiga blodkomponenten hemoglobin – det är vad professorn Leif Bülow försöker få fram ur växter.

Leif Bülow-besk

Leif Bülow på ett sockerbetsfält. Foto: Roger Lundholm

Hos människan finns proteinet hemoglobin i de röda blodkropparna, där dess uppgift är att föra ut syre i kroppen. Proteinet kan tillverkas på konstgjort vis med hjälp av bakterier, men bakterietillverkat mänskligt hemoglobin oxiderar snabbt och kan därför orsaka inflammation hos mottagaren.

– Man kan säga att hemoglobinet ”rostar”. Det gör däremot inte det hemoglobin vi utvunnit ur växter. Det håller sig mycket längre, förklarar Leif Bülow.

Växterna använder sitt hemoglobin bland annat för att binda kväveoxid. Många, kanske de flesta växter har hemoglobin – och inte bara en utan två eller tre olika sorters hemoglobin, som skulle kunna användas i olika sammanhang.

– Vid syrebrist i en viss del av kroppen, till exempel i hjärnan efter en stroke, behöver man hemoglobin som binder syre mycket starkt. Syret släpps då inte ut förrän på en plats där det råder syrebrist. Har någon däremot förlorat mycket blod bör syret inte vara så hårt bundet, för då ska det ut i hela kroppen, förklarar Leif Bülow.

Vegetariskt blod vid katastrofer

Hans grupp vid Lunds Tekniska Högskola arbetar med bland annat havre, sockerbetor och bondbönor för att kartlägga egenskaperna hos deras hemoglobin. Samtidigt gör man djurförsök för att se hur väl försöksdjur tål att få i sig växtbaserat hemoglobin. Det har hittills gått utan problem, vilket forskarna ser som lovande.

Leif Bülow tänker sig att ambulanserna i framtiden kan vara utrustade med ”vegetariskt blod” i en lösning färdig att ge till t.ex. en trafikskadad person. Blodcentralerna kan också ha växt-hemoglobin till hands inför en eventuell katastrof, då i form av pulver som kan lagras i flera år. Volymerna bör, hoppas lundaforskarna, inte bli några problem: på bara ett hektars odling borde man kunna få fram ett till två ton ”vegetariskt blod”.

Kan inte ersätta mänskligt blod

Mänskligt blod innehåller dock mycket mer än hemoglobin. De vita blodkropparna är en viktig del av immunförsvaret, och blodplättarna hjälper blodet att levras när det behövs.

– Växthemoglobinet kan därför inte helt ersätta blod från mänskliga givare. Men det skulle kunna rädda liv i ett akut skede. Senare kan man ha tid att ge patienten mänskligt blod, eller vänta tills hennes eget blod återbildas, menar lundaforskaren.

För människor med järnbrist – anemi – skulle det ”vegetariska blodet” också kunna bli till nytta. Järnbrist är ett tillstånd som drabbar miljontals människor världen över, framför allt kvinnor, barn och gamla.

För behandling av järnbrist

Järntabletter kan visserligen ätas som kosttillskott, men de ger en hel del biverkningar, och järnet tas inte heller upp särskilt lätt i kroppen. Järn bundet i hemoglobin tas upp bättre, och tabletter med växt-hemoglobin borde därför vara ett bättre alternativ.

Det finns bara ett par forskargrupper i världen som studerar hemoglobin i växter, och Leif Bülows grupp är den enda som har syftet att producera ”vegetariskt blod”. Arbetet har väckt mycket intresse både bland medicinare och allmänhet.

– På blodgivarcentralerna har många varit kritiska, tills vi lyckats förklara att vår produkt inte alls skulle konkurrera ut donerat människoblod. Jehovas vittnen däremot har varit positiva. De får ju inte ta emot blod av andra människor, men växtbaserat blod skulle gå bra… säger Leif Bülow.

Text: INGELA BJÖRCK