Målsökande antikroppar som blockerar leukemistamcellers möjlighet att föröka sig och samtidigt lockar till sig kroppens naturliga mördarceller. Dessa ger i sin tur dödssignalen till den sjuka stamcellen. Science fiction? Nej – bara en vanlig dag i labbet.
Akut myeloisk leukemi (AML) är den vanligaste typen av leukemi hos vuxna och drabbar runt 350 personer varje år. Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en förhållandevis snäll cancerform som kan hållas i schack genom medicinering. Men den akuta formen har en mycket sämre prognos med en hög återfallsrisk. Ibland får även patienter med KML ytterligare genetiska förändringar, vilket kan innebära att sjukdomen övergår i en akut fas.
– Standardbehandlingen av AML är cytostatika som skadar arvsmassan hos växande celler så att de inte kan fortsätta att föröka sig. Eftersom cancerceller delar sig snabbare än vanliga celler påverkas de mer av cellgifterna än friska celler, förklarar Helena Ågerstam, cancerforskare vid Lunds universitet.
Svårt att komma åt stamceller med cellgifter
Men det är svårt att komma åt AML-stamcellerna i benmärgen vilka är de som producerar cancercellerna. Eftersom stamceller förökar sig sakta påverkas de inte i tillräckligt stor utsträckning av cellgifterna, vilket gör att två tredjedelar av patienterna får återfall. Det finns därför ett stort behov av mer effektiva behandlingsmetoder.
Forskarteamet har hittat en slags receptor – ett protein på cellytan som förmedlar signaler – på AML-stamcellens yta. Den här receptorn, som kallas (IL1RAP), finns inte på de friska blodsztamcellerna vilket öppnar för möjligheten att selektivt angripa de sjuka stamcellerna med antikroppar. Studier har visat att om man riktar antikroppar mot IL1RAP så fäster de på receptorn och hämmar på så sätt cellens tillväxt.
– Kroppen kan själv producera antikroppar till exempel när man vaccinerar sig, men vi kan även framställa antikroppar i laboratoriet.
Antikroppar som letar upp cancercellerna
Antikroppen letar själv upp IL1RAP och blockerar sedan signalen, vilket medför att cellen växer långsammare. Men inte nog med det. När antikroppen har fastnat på receptorn aktiverar den kroppens naturliga immunsystem och lockar till sig mördarceller som är en del av vårt immunförsvar. De dras till antikropparna eftersom de visar på att något är fel i kroppen och mördarcellerna skickar i sin tur ut en dödssignal till AML-stamcellen. Antikropparna fungerar vid behandling av AML och KML i studier på möss. Dessa experiment är nödvändiga för att minimera risken för skador i kommande studier på människa.
I samband med upptäckten av IL1RAP bildade forskarteamet tillsammans med Lunds universitet ett företag, som nu arbetar med att utveckla läkemedel som kan användas för att behandla patienter.
– Att vara del av ett forskarteam som konkret vill föra forskningsfynd vidare till kliniska tillämpningar är mycket stimulerande, avlutar Helena Ågerstam.
Text: ÅSA HANSDOTTER
