Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Stor studie om ballongvidgning vid hjärtinfarkt

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
hjärtinfarkt
Foto: Colourbox

Behandlas en akut hjärtinfarkt med ballongvidgning inom en timme ökar chanserna att överleva. Det framgår i en stor studie med 13 000 patienter som genomförts av forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

– Studien visar tydligt hur viktigt det är att snabbt öppna upp det igentäppta blodkärlet vid en stor hjärtinfarkt. Görs det under en timme från första EKG har du en betydligt större chans att överleva, säger Sasha Koul som är läkare vid Kranskärlsenheten på Skånes universitetssjukhus och ingår i professor David Erlinges forskargrupp vid Lunds universitet.

Största studien i världen hittills

I en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of American Heart Association presenteras resultaten från den hittills största studien i världen om hur överlevnaden påverkas av tidsfördröjningen från första sjukvårdskontakt till behandling vid en akut hjärtinfarkt.

– Det jag har tittat på i min studie är de infarkter där det är helt stopp eller nästan helt stopp i något av kranskärlen på grund av en blodpropp, säger Sasha Koul. Det är vad vi kallar för ST-höjningsinfarkt och där varje minut räknas. Nuförtiden behandlas nästan alla patienter med stora hjärtinfarkter med akut ballongvidgning, men forskningsresultaten har tidigare inte varit tydliga när det gäller hur bråttom det är att sätta in den behandlingen från första sjukvårdskontakt.

STEMI
Bilden visar ett kranskärl som är stängt på grund av ett fettrikt plack. En blodpropp har bildats. Ballongvidgning trycker undan placket och blodproppen och blodflödet i kärlet kommer igång igen. Bild: David Erlinge

Kraftigt ökad dödlighet vid fördröjning över två timmar

Genom att undersöka registerdata för alla patienter i Sverige med akut ST-höjningsinfarkt (se faktaruta till höger) under perioden 2003 till 2008, har forskarna kunnat se en ökning av dödligheten med omkring 45-50 procent när det dröjde mer än 2 timmar från första EKG-undersökning till genomförd ballongvidgning jämfört med under 1 timme.

Till skillnad mot tidigare studier har forskarna utgått från när den första EKG-undersökningen görs och inte när symptomen på en hjärtinfarkt börjar.

– Det gör det lättare att få säkra data, säger Sasha Koul. Nu kan vi tydligt peka på hur viktigt det är att sjukvården organiseras så att så många som möjligt med en stor hjärtinfarkt kan behandlas med ballongvidgning inom en timme. Idag ligger medeltiden på mellan 70 och 90 minuter från första EKG.

Sasha Koul, läkare och doktorand vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet
Sasha Koul, läkare och doktorand vid Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet

Planera vården optimalt

Sasha Koul pekar på att resultaten från studien är en viktig lärdom för de som planerar sjukvården och fördelar resurser.

– Det är viktigt att alla onödiga fördröjningsmoment slipas bort i organisationen. Om exempelvis bara transporten till sjukhuset tar över en timme behöver du verkligen tänka till eftersom den extra tiden kan göra stor skillnad, säger Sasha Koul. Man tänker kanske inte på att 75 procent av all tid är jourtid – kvällar, nätter och helger. Samtidigt behöver vi i vårdteamet tillräckligt många akuta hjärtinfarktpatienter för att jobba effektivt tillsammans. Det är en känslig balansgång mellan transporttiden för patienterna och vilka resurser som ska finnas på sjukhusen.

I studien kunde forskarna också se att inte bara fler patienter överlevde om de snabbt fick ballongvidgning vid en stor hjärtinfarkt. I regel ledde det också till mindre hjärtsvikt hos patienterna.

– Kan vi förebygga hjärtsvikt undviker vi ett enormt lidande för patienten, och en stor sjukhusbörda, säger Sasha Koul avslutningsvis.

Text: NINA NORDH

Artikeln Delay From First Medical Contact to Primary PCI and All-Cause Mortality: A Nationwide Study of Patients With ST-Elevation Myocardial Infarction är utsedd till månadens vetenskapliga artikel i april 2014 vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Läs mer om:

hjärta

Illustration: Colourbox

Varje minut räknas – optimerad sjukvård räddar liv

Alla onödiga fördröjningsmoment behöver undvikas för ett så snabbt omhändertagande som möjligt av en patient med hjärtinfarkt: Patienten kontaktar snabbt 112. Ambulansen skickar EKG till en hjärtintensivvårdsavdelning (HIA) omgående. Där fattas beslut utan fördröjning om att patienten ska köras direkt till ett PCI-lab utan att stanna vid andra sjukhus eller akutmottagning.

Här i Skåne har vi mestadels bra vägar och snabba transporter så att patienterna snabbt kan transporteras till Skånes universitetssjukhus i Lund under jourtid. Här finns också tillgång till akut thoraxkirurgi som behövs för de sjukaste patienterna. Det är en fördel med ett stort hjärtcentra med bred erfarenhet och många patienter, men det är samtidigt viktigt med snabb tillgång till vården. En kompromiss behöver göras mellan dessa två krav.

Dagtid på vardagar utförs ballongvidgning på fyra akutsjukhus i Skåne:

Skånes universitetssjukhus i Lund och Malmö

Helsingborgs lasarett

Centralsjukhuset i Kristianstad

Källa: Sasha Koul, Skånes universitetssjukhus

Ballongvidgning – PCI

PCI syftar på ballongvidgning  och innebär att förträngningar i hjärtats kranskärl öppnas upp så att blodet kan passera som det ska. PCI står för Percutaneous coronary intervention.

1177 om ballongvidgning av kranskärl

Länk till Aktuellt om vetenskap & hälsas tidigare reportage från Practicum om ballongvidgning

Hjärtinfarkt och hjärtsvikt

En hjärtinfarkt beror oftast på att en blodpropp täpper till hjärtats kranskärl så att blodet inte kommer förbi. Om man får en hjärtinfarkt beror det oftast på att en blodpropp har bildats och täpper till hjärtats kranskärl. Genom att öppna upp blodkärlet med hjälp av ballongvidgning kan hjärtat börja arbeta mer normalt igen.

Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom som innebär att hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt mycket blod ut till kroppens alla organ. Det utvecklas ofta gradvis, men kan även uppkomma när hjärtat tagit skada av den syrebrist som uppstått i hjärtat i samband med en hjärtinfarkt. Många gånger är det vid kraftiga infektioner eller andra kroppsliga belastningar, som lunginflammation eller influensa, som en patient med hjärtsvikt får störst problem. Påfrestningarna blir då extra stora på hjärtat och ett livshotande tillstånd med till exempel vätska i lungorna kan uppkomma.

Källa: 1177.se och Sasha Koul, Skånes universitetssjukhus

Läs om hjärtinfarkt på sjukvårdsrådgivningen 1177

Läs om hjärtinfarkt på Hjärt-Lungfondens hemsida

1177 om hjärtsvikt

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Så viktig är tiden när hjärtinfarkten slår till, Sydsvenskan 29 april 2014

Vetenskaplig information

Delay From First Medical Contact to Primary PCI and All-Cause Mortality: A Nationwide Study of Patients With ST-Elevation Myocardial Infarction

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!