Göran Olivecrona: Hjärtmassagemaskin från Lund räddar liv

2010-03-03

 

– Här stannar hjärtat. Hjärtspecialisten Göran Olivecrona visar en filmsekvens från en kranskärlsoperation som gjordes 2007.

– Den kvinna vi höll på att operera hade en svår hjärtinfarkt och mitt under operationen stannade hjärtat. Kvinnan var egentligen ”död” i femtio minuter innan blodet började strömma fram till hjärtat igen. Hon kunde sedan komma hem efter vistelsen på sjukhuset och är idag helt välmående, berättar Göran Olivecrona.

Trots att hjärtat i det här fallet hade stannat kunde läkarna  jobba vidare med att utvidga de tilltäppta kranskärlen som försörjer hjärtmuskeln med blod.

LUCAS kan användas för att hålla igång cirkulationen hos en patient som får hjärtstopp i samband med en kranskärlsoperation. Foto: Roger Lundholm

Det som gör dessa operationer möjliga är att blodcirkulationen kan hållas igång med hjälp av en uppfinning som har utvecklats i Lund – en maskin som gör hjärtmassage.

LUCAS gör operationer möjliga vid hjärtstopp

– Det finns ingen annan maskin som är lika effektiv på att göra hjärtmassage, säger Göran Olivecrona.

Det totala antalet patienter som får långvariga hjärtstopp i samband med att man utför ballongvidgning på hjärtats kranskärl är mycket liten, men tidigare överlevde nästan ingen och idag räddar vi uppemot trettio procent av dessa patienter.

Tidigare var det inte möjligt för en människa att hålla igång cirkulationen med hjärtmassage samtidigt som kranskärlsoperationen gjordes. Bland annat på grund av att armarna och händerna på den som gjorde hjärtmassagen blockerade röntgenbilden.

Nu när LUCAS finns kan maskinen hålla igång cirkulationen medan läkarna med hjälp av röntgenbilder ser var i hjärtats kranskärl förträngningen eller blodproppen finns.

Ballongvidgning och insättning av stent: 1. En kateter förs in i det förträngda blodkärlet. 2. Blodkärlet vidgas med en "ballong". 3-4. En stent, dvs. ett cylindriskt metallnät, förstärker blodkärlets väggar.

Läkarna kan sedan gå in med en kateter via handleden eller ljumsken och vidare genom blodkärl upp till hjärtat, och med en ”ballong” vidga kärlen tills blodet kommer fram igen till hjärtmuskeln. Detta kallas för ballongvidgning eller PCI. Ofta förstärks också kärlens väggar med en så kallad stent, som är ett cylindriskt metallnät som förhindrar att det bildas nya förträngningar på samma plats i blodkärlet.

– Metoden att använda LUCAS i samband med ballongvidgningar av patienter med hjärtstopp och svår hjärtinfarkt används inte så mycket ännu internationellt, säger Göran Olivecrona. Många läkare tror inte heller att det är möjligt förrän de får se filmerna från operationerna. Därför är vi ute och föreläser mycket runt om i världen.

Lund ligger långt fram internationellt sett inom så kallad interventionell kardiologi. Med det menas olika behandlingar av hjärtats kranskärl som ballongvidgningar och konstgjorda klaffar som sätts in via ljumsken. Till Skånes universitetssjukhus Lund kommer remisspatienter från halva Sverige med svåra kranskärlsförträngningar som inte sjukhuset på hemorten har lyckats behandla.

Nedkylning i samband med ballongvidgning

Skånes universitetssjukhus Lund leder också en studie där patienter med pågående hjärtinfarkt kyls ned i samband med kranskärlsoperationen.

Metoden med nedkylning används i dag rutinmässigt vid hjärtoperationer, och även hos många patienter som genomgått återupplivning efter ett hjärtstopp för att minska risken för syrebrist i hjärnan. Nu visar forskning av bland annat Göran Olivecrona och David Erlinge att metoden även kan användas för att minska storleken av en hjärtinfarkt.

– Vi började för två sedan, berättar Göran Olivecrona. Metoden användes första gången på en patient mars 2007. Då visade vi att det går att snabbt kyla ner hjärtat genom att föra in kall koksaltlösning i blodet i kombination med en kateter som kyler blodet. Därefter behandlar vi patienten med ballongvidgning.

En förutsättning för att operationen ska lyckas är att kylningen går mycket snabbt så att blodet och hjärtat är kylda innan man börjar vidga kärlen. Kylningen minskar omfattningen av den skada som uppstår på hjärtat i samband med att man återställer blodcirkulationen till hjärtat. Det kan också minska risken för till exempel hjärtsvikt och hjärtarytmi i framtiden.

– Vi har nu slutfört studien med mycket goda resultat och väntar på att det ska snart publiceras. Därefter planerar vi att genomföra en betydligt större studie som kommer att startas under 2010.

Göran Olivecrona visar simulatorn för ballongvidgning vid Practicum Skånes universitetssjukhus.
Göran Olivecrona visar simulatorn för ballongvidgning vid Practicum, Skånes universitetssjukhus. (Foto: Roger Lundholm)

Framgångsrik simulator för framtidens hjärtspecialister

Att Skånes universitetssjukhus har blivit så framgångsrikt inom kranskärlsområdet beror delvis på att man kan träna på kranskärlsoperationer i en simulator. Simulatorn finns på Practicum i Kampradhuset på universitetssjukhuset i Lund och är ett av Europas största medicinska träningslaboratorier. I stället för patienter finns här datorbaserade dockor och simulerade miljöer som läkarna kan träna på.

– Vi arbetar med simulatorer för att utbilda framtidens hjärtspecialister ungefär som man utbildar piloter i flygsimulatorer, säger Göran Olivecrona.

I samarbete med Karolinska Sjukhuset i Stockholm bedrivs en nationell utbildning för hjärtspecialister som får träna i simulatorer under handledning, innan de får börja utföra kranskärlsröntgen eller ballongvidgningar på ”riktiga patienter”.

Text: NINA HULT

december 2009