Publicerad
Kategori: Hjärta och blodkärl
Nyckelord: , ,

Visa faktaruta!
Nils-Eric Sahlin och Tobias Cronberg
Tobias Cronberg (till höger) och Nils-Eric Sahlin (till vänster), samtalar om etiska dilemman vid plötsligt hjärtstopp. Foto: Roger Lundholm

Etiska dilemman vid hjärtstopp

– en läkare och en filosof samtalar om liv och död vid plötsligt hjärtstopp

– ”Vill du att vi startar ditt hjärta om det stannar?” Det är en svår fråga att ställa till en patient, säger Tobias Cronberg som är överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus. Det är ju lätt att du tror att nu är det nog dags för mig att dö. Samtidigt är vi skyldiga att göra det när någon är svårt sjuk och det inte är självklart att återupplivning vid ett plötsligt hjärtstopp är ett bra och värdigt alternativ.

– Jag kan också se etiska bekymmer med frågan, säger Nils-Eric Sahlin som är professor i medicinsk etik vid Lunds universitet och som har ett nära samarbete med flera avdelningar på Skånes universitetssjukhus.

– Kan du verkligen ta ett rationellt grundat beslut i den situation du befinner dig i? fortsätter Nils-Eric Sahlin. Vi vet ju att beslutsförmågan klingar av med åren. När du ligger i sjukhussängen är du dessutom känslomässigt påverkad – är du då verkligen förmögen att ta ett beslut som handlar om liv och död?

Anpassa sig till nya livsvillkor

Människan har också en enastående förmåga att anpassa sig till nya livsvillkor och begränsningar.

– Vad vi kan acceptera förändras hela tiden, säger Tobias Cronberg. Nästan alla som har gått igenom en enormt påfrestande tid efter ett hjärtstopp brukar ändå svara att ”ja tack, starta mitt hjärta igen om det skulle stanna”.

Att överleva ett hjärtstopp är mycket en slump. Du ska ha haft turen att ha någon i din närhet som kan hjälpa dig att larma 112 och göra hjärtlungräddning. Du har förmodligen legat på intensivvården en längre tid med oviss utgång.

Risken finns att du vaknar upp med grava handikapp om hjärnan har skadats i samband med hjärtstoppet.

Strikta riktlinjer att följa

– I Skandinavien har vi sedan flera år tillbaka haft strikta riktlinjer att följa om när den livsuppehållande behandlingen ska avslutas, säger Tobias Cronberg. Det gör att bland dem som överlever ett hjärtstopp idag är svåra hjärnskador mycket ovanliga.

För att säkert veta hur allvarliga hjärnskador en patient med hjärtstopp har fått, görs mycket grundliga undersökningar.

– Lite förenklat kan man säga att vi satsar på alla som visar tecken på att vakna upp efter hjärtstoppet, säger Tobias Cronberg. För dem som inte visar sådana tecken gör vi olika undersökningar för att ta reda på hur svår hjärnskadan är och om det finns möjligheter till meningsfull bättring.

– Inom sjukvården talar man ofta om att behandlingar ska vara medicinskt meningsfulla, säger Nils-Eric Sahlin. Det gäller att ha tydliga kriterier för det.

Vetenskap och etik går hand i hand

Tillit är ett nyckelbegrepp inom vården, betonar Nils-Eric Sahlin.

– Anhörigas tillit till vården bygger på att de medicinska besluten fattas enligt vetenskap, beprövad erfarenhet och tydliga etiska riktlinjer.

Ett beslut om att avsluta en livsuppehållande behandling i respirator tas av sjukvården med stöd av alla de tester som har gjorts för att bedöma graden av hjärnskada.

– Det är alltid vi i vårdteamet som tar beslutet, men tillsammans med de anhöriga, säger Tobias Cronberg.

Mer plats för samtalet

– Men om de anhöriga inte vill avsluta behandlingen, medan vårdpersonalen bedömer att det inte är medicinskt meningsfullt att fortsätta – vad gör ni då? undrar Nils-Eric Sahlin.

– Det enkla svaret är att ge de anhöriga mer tid, säger Tobias Cronberg. Här prioriterar vi inom sjukvården många gånger fel och satsar inte tillräckligt med resurser på samtalen med de anhöriga. Det är ju till stor del deras lidande det här handlar om. Jag brukar visa de anhöriga alla data som vi har samlat in kring en hjärnskada, och berätta vad vi vet om hur det kan sluta. Faktiskt har jag nog aldrig varit med om att det till slut ändå inte har landat väl. Man måste ge utrymme för de anhörigas förtvivlan, chock och sorg.

– Det slår mig ibland att vi ofta ser döden som ett misslyckande i vården, funderar Nils-Eric Sahlin. Vi behöver hitta fram till den ”goda döden”. Idag är det mycket fokus på avancerad teknik, men samtalet är ju också så viktigt.

Text: NINA NORDH

Artikeln kommer från temanumret av Aktuell om vetenskap & hälsa som kommer ut i samband med Forskningens dag i Malmö och Lund, 4-5 november 2014. Då kommer även alla tidningens artiklar att finnas på vår hemsida www.vetenskaphalsa.se.