Publicerad
Kategori: Barns och ungdomars hälsa, Psykisk (o)hälsa
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
elever_preview_COLOURBOX1634320[1]

Tonåringar som deltagit i det omdebatterade DISA-programmet för att motverka psykisk ohälsa är i de flesta fall positiva. Bättre självskattad hälsa och färre depressiva symtom är resultat som framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet.

Uppmärksamheten kring psykisk ohälsa, stress och depressiva symtom bland tonåringar i Sverige har ökat över tid och undersökningar visar att den självskattade psykiska hälsan har försämrats. Unga tonårstjejer lyfts ofta fram som en särskilt utsatt grupp, och på många skolor försöker man genom förebyggande insatser minska risken för att barn och ungdomar ska må dåligt.

Program för att hantera negativa tankemönster

Det mest spridda verktyget är DISA, ett manualbaserat program för högstadieelever i åldern 13-15 år där deltagarna ska bli bättre på att hantera negativa tankemönster, utveckla sin sociala förmåga och inspireras till fler positiva aktiviteter. Programmet består av tio steg, där elever träffas i smågrupper för diskussion och olika övningsuppgifter. Handledarna är oftast elevhälsopersonal eller lärare från den egna skolan.

– Jag brinner för att ungdomarna ska ha det bra. DISA konkurrerar, som allt annat, om tid och resurser i skolan. Vetenskapliga utvärderingar saknas nästan helt, och jag ville därför undersöka programmets brister och förtjänster, förklarar Pernilla Garmy, barnsjuksköterska och doktorand vid Lunds universitet/Högskolan Kristianstad.

DISA har kritiserats både av skolelever och expertis. Invändningar är bland annat att DISA fokuserar alltför ensidigt på negativa tankar, och att det finns en risk för stigmatisering när programmet i en del fall endast riktas till flickor. Det har också satts frågetecken för om det överhuvudtaget är möjligt att jobba förebyggande med psykisk hälsa i större skala med manualbaserade program.

Förebygger depressiva symtom till låg kostnad

Pernilla Garmys forskning bygger på enkätsvar från över 900 elever, både flickor och pojkar, samt intervjuer med 90 ungdomar och 20 DISA-ledare i sex olika kommuner. Ungefär hälften av eleverna utgjorde kontrollgrupp och hade inte deltagit i skolaktiviteter för att främja den psykiska hälsan.

– Skillnaden var tydlig, men inte jättestor. Mina resultat visar att DISA förebygger depressiva symtom, stärker ungdomars självskattade hälsa samt att kostnaden är förhållandevis låg. De positiva hälsoeffekterna var något mer framträdande hos flickorna, säger Pernilla Garmy.

Önskar mer fokus på styrkor och förmågor

De flesta elever som deltagit var också positiva till DISA-programmet som sådant. Och även Pernilla Garmy anser att DISA i grunden är bra, att det kan vara ett bland flera olika verktyg för att förebygga psykisk ohälsa bland unga. Men hon pekar också på förbättringsbehov. DISA har en amerikansk förlaga, och det programmet är främst inriktat på ungdomar som visar depressiva tecken.

– Det får inte glömmas att de flesta ungdomar i svenska skolor mår bra. Många elever som deltog i forskningen var kritiska till den stora tonvikten på att bryta negativa tankemönster. Det går visserligen redan i nuvarande form att anpassa DISA, men jag anser ändå att DISA bör förändras så att det blir mer fokus på styrkor och förmågor och mindre på att identifiera negativa tankar, säger Pernilla Garmy.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Bild Pernilla Garmy: Högskolan i Kristianstad

Bild ungdomar: Colourbox

Artikeln är tidigare publicerad vid Lunds universitets medicinska fakultets hemsida.