Tema cancer: Leta efter förstadier till tarmcancer!

2010-12-16
 
illustration av tarmar
Foto: Dreamstime

Det är hög tid att tänka om helt och hållet när det gäller tarmcancer. Om fler tumörer upptäcks tidigt kommer fler patienter att botas!

Professor Mef Nilbert tänker inte nöja sig med att de flesta nya metoder i tarmcancervården förlänger patienternas liv med någon månad.

Professor Mef Nilbert
Foto: Roger Lundholm

– Vi måste tänka nytt för att vända dagens situation där hälften av tumörerna i mag-tarmkanalen redan har spridit sig till närliggande lymfkörtlar när de upptäcks.

Prostatacancer hos män och bröstcancer hos kvinnor är de vanligaste och de mest uppmärksammade cancerformerna. Alla känner till Rosa Bandet för bröstcancer och många kopplar numera Mustaschkampen till prostatacancer.

Motsvarande uppmärksamhet finns inte alls för en annan stor grupp av tumörsjukdomar, de som sitter i mag-tarmkanalen.

Flera tumörformer ingår:

  • tjock- och ändtarmscancer – vanligast
  • matstrupscancer – ökar, särskilt hos män
  • magsäckscancer – vanligare förr, kopplas till bakterien helicobacter pylori
  • tunntarmscancer – ovanlig
  • cancer i bukspottkörtel och lever – ger få symtom och upptäcks ofta sent
  • analcancer (i huden kring ändtarmens öppning) – kopplas till virus

– Det här är en stor men okänd grupp av tumörsjukdomar, konstaterar Mef Nilbert, professor i onkologi och överläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Onödigt låg överlevnad

Visst sker framsteg i behandlingen tack vare bättre kirurgi, förfinad strålbehandling och nya verksamma läkemedel, både cytostatika och så kallade målstyrda läkemedel. Men överlevnaden vid cancer i mag- och tarmkanalen är låg – särskilt om man jämför med bröstcancer eller prostatacancer där närmare åtta av tio patienter lever fem år efter diagnosen.

– För cancer i matstrupen och bukspottkörteln lever endast en eller två av tio efter fem år. För tarmcancerpatienterna är det något bättre men nästan hälften får återfall i sjukdomen.

Hon förklarar:

– Tarmcancer uppkommer från ett godartat förstadium, ett så kallat adenom. Upptäcks adenom eller tidiga tumörer som är begränsade till tarmväggens inre lager är utsikterna för patienterna strålande. Vid adenom finns ingen risk för spridning och vid tidig cancer botas mer än nio av tio patienter.

– Jag önskar att vi kunde hitta fler patienter där sjukdomen är i ett tidigt stadium, säger Mef Nilbert.

Dags att tänka nytt!

Hon menar att det är hög tid att tänka om helt.

– Tänk nytt! Ska vi göra något verkligt bra för våra patienter så är det att hitta förändringar, förstadier till cancer. Och vi har ofta tio år på oss att hitta dessa förstadier och ta bort dem och därmed rädda patienten, säger hon.

En av de cancerformer som ökar mest i landet är matstrupscancer. Sjukdomen uppstår ofta efter långvariga sura uppstötningar som i sin tur vanligen är en konsekvens av fetma.

– Tänk nytt! Erbjud dessa personer kontroller där vi tittar ner i matstrupen. Finns förstadier, adenom, tar vi bort dem direkt och kan därmed hindra att den personen får en livshotande cancer ett antal år senare, säger Mef Nilbert.

Nationell angelägenhet

Det finns forskning som stöder att screeningtest på blod i avföringsprov eller med direkt undersökning av tjock- och ändtarm med endoskopi (koloskopi eller sigmoideoskopi, instrument där en liten ”kamera” på en tunn slang förs in i tarmen) minskar dödligheten i tjock- och ändtarmscancer. Men screening är omdebatterad – trots rekommendationer från WHO och EU och det faktum att många länder valt att använda metoden.

För ett par år sedan inledde Stockholms läns landsting screening med blodtest för alla som fyllt 60 år. Även Gotland screenar sina invånare.

– Jag tycker att det är en nationell angelägenhet och att alla svenskar borde erbjudas hälsoundersökning för att hitta tidiga förstadier till cancer så att dessa personer kan botas. Tarmcancer screening räddar lika många liv som trafiken skördar varje år. Hur kan det vara naturligt att ha en nollvision i trafiken, men inte för tarmcancer, undrar Mef Nilbert.

Minskar dödligheten

I slutet av april publicerades en omfattande brittisk studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet som visade att dödligheten kan minskas med minst en tredjedel om man en gång i 55-64-årsåldern blir undersökt med sigmoideoskopi (se faktaruta).

Det är egentligen ett drömläge för Sverige att börja screena för tarmcancer, anser Mef Nilbert.

– Vi har två dokumenterat effektiva metoder som kan hitta botbara förstadier och minska dödligheten i tarmcancer. Så vad väntar ansvariga beslutsfattare på? Vi kunde dessutom, säger hon, genomföra värdefulla studier som utvärderar olika metoder och kanske riskgruppera deltagarna utifrån kunskap om fler i familjen drabbats. Skräddarsydda kontrollprogram – där måste finnas vinster att hämta. Det är bara att trycka på startknappen. Tänk nytt!

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.