Vetenskap & Hälsa

Det går att förebygga ärftlig cancer

2010-01-08

Mef Nilbert
Mef Nilbert. Foto: Roger Lundholm

Var tredje svensk insjuknar någon gång i livet i cancer. Det innebär att en person i Sverige får cancer var tionde minut. Arvet är en av de viktigaste riskfaktorerna, men nya fall av ärftlig cancer kan förebyggas med ganska små medel.

Kunskapen om ärftlighet vid cancer är förhållandevis ny. Från att i början ha ringat in familjer med stark ärftlighet finner man idag allt fler familjer med små riskökningar.

– Det finns några tusen familjer i Sverige med stark ärftlighet och påvisade genförändringar, men det finns ett enormt mörkertal. Förmodligen är antalet familjer med ärftlig cancer många gånger större, säger Mef Nilbert, cancerforskare i Lund och Köpenhamn.

– Ärftlig cancer var tidigare svart eller vitt, antingen hade man genen eller inte. Idag är det en palett av risker och överväganden om vad som är rimlig nivå på kontrollerna. Det blir allt mer komplicerat, men också allt mer individualiserat. Det är ju det vi vill uppnå – att inrätta insatserna efter personernas risk, inte dra alla över en kam.

Går att förebygga

Men det går att förebygga nya fall av ärftlig cancer ganska enkelt, enligt Mef Nilbert.

– Vi läkare måste bli bättre på att fråga patienterna om det finns cancerfall i släkten, samtidigt som gemene man själv måste ta ett större ansvar och tänka efter om det utifrån familjebilden kan finnas ökad risk för en sjukdom. Kan vi bara hitta dessa familjer har vi mycket att erbjuda, säger hon.

– Eftersom en av tre får cancer under sitt liv finns cancersjukdomar i alla släkter. En tumregel är när det finns tre kända fall i släkten, varav en insjuknat före fyllda 50 år. Då ska man överväga att söka råd.

Dessa riktlinjer kan enligt Mef Nilbert också användas för andra sjukdomar. Forskarna vet i dag att det även i andra stora folksjukdomar som diabetes, psykiska sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar finns en ärftlighetsfaktor.

När det gäller cancer, så är det i genomsnitt fem procent av all cancer som är ärftlig. För tjocktarmscancer, bröstcancer och gynekologisk cancer är den ärftliga risken dock tio procent.

Rådgivning för riskgrupper

Sedan mitten av 1990-talet finns vid Universitetssjukhuset i Lund en onkogenetisk rådgivning. Dit kan man, själv eller genom remiss från en annan läkare, vända sig för rådgivning och eventuellt ytterligare utredning, om man misstänker att man bär på en genetisk förändring som kan öka risken för cancer.

– Friska med ökad risk är en ny grupp inom hälso- och sjukvården. Det finns en utmaning för oss i hur vi bäst ska bemöta deras oro, få dem att känna sig trygga och erbjuda stöd. Man ska ju kunna leva ett bra liv trots att man tillhör en riskgrupp, säger Mef Nilbert.

OLLE DAHL BÄCK

Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund

Artikeln är tidigare publicerad i Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2009