Ny snabb metod vid utredning av ADHD

2010-10-27

Malmöforskare har utvecklat ett enkelt, snabbt och lättillgängligt test som ger diagnosstöd för barn med möjlig ADHD.

– Man kan likna testet vid ett kognitivt EEG, säger forskaren Catarina Erikson. Det ger ett objektivt mått på koncentrationsförmågan, något som ofta är ett problem vid ADHD och andra neuropsykiatriska funktionshinder.

Genom att barnet eller ungdomen får benämna olika visuella stimuli så snabbt som möjligt, kan man beräkna graden av fluktuationer i betänketiderna. Det avspeglar individens koncentrationsförmåga.

– En stor fördel är att föräldrar och barn redan vid ett första test får svar på frågan om barnet har problem, förklarar docent Siegbert Warkentin.

Tester pågår

I en pågående utvärdering används testet även som ett komplement för att se om medicin mot ADHD verkar. Efter att barnet eller ungdomen först testats utan medicin och sedan igen någon timme efter medicinintag, kan man se om koncentrationsförmågan blivit bättre och om läkemedlet har gjort någon nytta.

– Det roliga är att barnet och föräldrarna också får ett omedelbart kvitto på om barnet fungerar bättre, säger Siegbert Warkentin.

Testresultatet är också tänkt som ett stöd för både föräldrar och skol- och vårdpersonal eftersom en förbättrad tankeförmåga efter medicinering innebär att barnet eller ungdomen kan följa med bättre i skolan eller hemma.

Problem hos många

Svårigheter med koncentration och uppmärksamhet är ett stort problem hos många och man räknar med att tre till fem procent av alla barn eller ungdomar har ADHD. Hur stor grupp vuxna som är drabbade är okänt idag men man tror att det kan röra sig om en stor grupp.

Det är möjligt att även använda testet som ett diagnoshjälpmedel vid andra neuropsykiatriska funktionshinder men i början har forskarna koncentrerat sig på ADHD.

Forskningen har gjorts på Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken på Skånes universitetssjukhus i Malmö och skett i samarbete med specialistsjuksköterskorna Karin Hansson och Pirkko Hamberg samt överläkare Peik Gustafsson.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 5/2010.