Vetenskap & Hälsa

Celldödens gåtor utforskas för att kunna hjälpa cancersjuka

2013-05-08

Mängden celler i människokroppen är ett komplicerat jämviktsspel. Uttjänta celler dör, elimineras och ersätts av nya. Cellerna är förprogrammerade för att dö på ett vis så att de inte skadar kroppen. Det finns dock celler som kan bli immuna mot död – cancerceller.

Louise Cornmark som har doktorerat vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö, har under flera år intresserat sig för celldödens roll vid cancer.

Louise Cornmark– När jag gick grundutbildningen var programmerad celldöd ett fortfarande nytt forskningsfält. Det verkade spännande och innebar också ett fysiskt sett att angripa cancer. Därför blev jag intresserad, berättar Louise Cornmark.

I sitt avhandlingsarbete har hon bland annat forskat kring mekanismer som påverkar den programmerade celldöden.

Dödsmolekyl intressant vid behandling

– I samband med två studier kring bröstcancer som ingår i avhandlingen blev vi uppmärksamma på kopplingen mellan två olika proteiner, proteinkinas C delta (PKCδ) och dödsmolekylen Smac. Tillsammans inverkade dessa båda på celldöd i bröstcancerceller, förklarar Louise Cornmark.

Resultaten visade att PKCδ tillsammans med Smac påverkade hur bröstcancerceller svarade på behandling av ett särskilt cancerläkemedel.

Hoppas på nya behandlingsformer

Louise Cornmark arbetar nu med fortsatta studier kring celldöd med hjälp av en kemiskt framställd molekyl som efterliknar Smac. I förlängningen hoppas hon att kunskaperna kring celldöd ska kunna leda till nya behandlingsformer.

I de ovan nämnda bröstcancerstudierna undersöktes rollen för flera olika varianter av proteinkinas C. PKC är en familj där samtliga varianter har förmågan att kemiskt påverka andra proteiner och deras egenskaper. I studierna ringades varianten PKCα in som särskilt intressant. I aggressiva bröstcancertumörer var den mer uttryckt än normalt. Den påverkade bl.a. också genen stanniocalcin-1 (STC1) som tros kunna påverka förlopp i bröstceller som har koppling till överlevnad och död.

Text: BJÖRN MARTINSSON 
Foto: Jimmy Lundström

Artikeln är tidigare publicerad av Institutionen för laboratoriemedicin, Malmö; 26 april 2013