För personer som drabbats av artros i knä har styrketräning av musklerna på lårets framsida främst varit den behandling som rekommenderats.
Men när man väl undersöker patienter med artros så visar det sig att förutom svaga lårmuskler är även andra muskler som t ex de kring höften, försvagade. De har också ett sämre led- och muskelsinne, sämre balans och ett förändrat rörelsemönster.
– Det kan till exempel visa sig i att man går långsammare än vanligt eller haltar. I och med ett sämre led- och muskelsinne har man svårare att veta var man ”har sitt knä” och behöver kanske titta ner i marken när man går. Många upplever också att knät känns instabilt och att man inte kan lita på det, förklarar Eva Ageberg, docent i sjukgymnastik vid Lunds universitet.
Återinlära rätt rörelse
Även om styrketräning minskar smärtan och ökar funktionen hos patienter med artros i knä och höft, visar forskning att effekten inte är tillräckligt bra.
Eva Ageberg talar om sensomotorisk återinlärning och det är här neuromuskulär träning kommer in. Träningen handlar om att återinlära rörelser som t.ex. att kunna gå utan att halta, eller att kunna resa och sätta sig och då använda bägge benen och inte bara det friska benet.
Alla komponenter ingår i neuromuskulär träning – styrka, balans, koordination, led- och muskelsinne – och behövs för att återinlära en rörelse.
Snabbare återhämtning vid operation
Neuromuskulär träning har visat sig framgångsrik på äldre med artros. Eva Ageberg och hennes kollegor har undersökt patienter i åldersgruppen 60–77 år som väntar på att få en ny knä- eller höftled.
Studien visar att träningen kunde stegras utan att smärtan ökade. Patienterna förbättrade också sin fysiska funktion och en vidare studie i Danmark visar även att patienterna återhämtade sig snabbare efter operationen jämfört med dem som inte genomgått neuromuskulär träning.
Vid neuromuskulär träning delar man upp rörelserna i mindre delar och tränar dem var för sig för att sedan sätta ihop dem till en helhet. Patienten behöver återinlära varje del av rörelsen tills den blir så optimal som möjligt.
– Kvaliteten på hur övningen utförs är viktig. Övningarna anpassas efter funktion, skada och individ, och stegras successivt. Bäst effekt får man med regelbundna uppföljningar hos sjukgymnast, säger Eva Ageberg. Många undrar om det får göra ont när man tränar.
Smärtskalan stöd vid träning
Eva Ageberg och hennes kollegor instruerar patienterna att smärta som upplevs upp till 2 på 10-gradig visuell analog skala (VAS) är säkert och smärta upp till 5 är acceptabelt under träning och efter träning.
– Dagen efter träning ska smärtan vara som ”den brukar vara”. Om smärtan känns över 5 på skalan när man tränar eller om smärtan inte återgått till normalläget 24 timmar efter träning bör övningarna anpassas, avslutar Eva Ageberg.
Text: ÅSA HANSDOTTER
