I dagsläget har var tionde barn i Skåne en pågående kontakt med psykiatrin. Efterfrågan på vård har ökat markant de senaste tio åren men resurserna har inte ökat i samma takt och täcker därför inte behoven. Det låter som en omöjlig situation – som ändå måste lösas.
Vetenskap & hälsa har träffat Linda Welin, verksamhetschef för Bup, Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne, för att prata om orsakerna bakom den stora ökningen och vad det finns för strategier för att tackla utmaningen.
– Det är tufft att vara ung idag, på många olika sätt, säger Linda Welin.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Mycket som stressar
Det kan handla om stress i skolan med mindre tydliga krav, men också om mycket annat som stressar. Tonen i sociala medier, oro inför framtiden som att få jobb, kunna flytta hemifrån, klimatförändringar men också levnadsvanor med mindre sömn och fysisk aktivitet. Samtidigt finns idag en ökad medvetenhet om att det är okej att må dåligt och att söka hjälp för det.
Hon menar att problemen som barnen och ungdomarna upplever kan vara desamma som för tio eller tjugo år sedan, men att kontexten har ändrats. Samhället hade tidigare tydligare strukturer och var därför mer förutsägbart vilket gjorde problemen mer hanterbara. När strukturer blir mindre tydliga upplevs problemen som mycket större.
– Det är sammanhanget som avgör hur svårigheterna upplevs. Dagens samhälle bidrar till en mycket större funktionspåverkan.
Hälften söker för adhd
Av de 30 000 barn som i dagsläget har sökt hjälp – ungefär 10 procent av alla barn och ungdomar i Skåne – söker drygt hälften för adhd eller liknande problematik. Andra vanliga anledningar är oro, ångest och depression. Som en jämförelse kan nämnas att 8 500 barn och unga i Skåne hade kontakt med psykiatrin 2005.
Det kan ligga nära till hands att tänka att normala tillstånd sjukdomsförklaras och Linda Welin håller med om att det kan finnas en viss risk att den som stör systemet och inte passar in därför behöver utredas och få en diagnos.
– Ibland vore det bättre att försöka luska i vad det är som stör barnet. Adhd-liknande symtom behöver inte vara adhd, det kan vara något fel i omgivningen som barnet reagerar på.
Skolor vill ha diagnoser
En annan förklaring kan vara att en del skolor vill ha en diagnos för att avsätta resurser till extra stöd och anpassning. Idag finns inga formella krav på diagnos, men i praktiken tycks det ibland vara nödvändigt i tider med pressade budgetar och sparkrav.
Linda Welin är noga med att poängtera att ”inga patienter är fel patienter”.
– Alla som söker gör det för att de inte mår bra. Frågan är bara om de söker till rätt nivå. En del skulle till och med kunna få hjälp redan i skolan eller i hemmet om föräldrar får rätt stöttning.
De som söker behöver någon form av hjälp, men alla har inte samma vårdbehov. Man kan likna det vid en infektion som kan yttra sig på olika sätt. En förkylning behandlas oftast bäst med egenvård i hemmet. Ibland behöver man söka sig till vårdcentralen för att få medicin och i mer sällsynta fall kan infektionen bli så allvarlig att den kräver akutvård och inläggning på sjukhus.
Stegvis vård
För att möta söktrycket har man därför börjat införa ett nytt, stegvis arbetssätt. I korthet går det ut på att snabbt identifiera behov och påbörja insatser utifrån symtom och funktionspåverkan. Insatserna kan sedan stegras om så behövs.
Bup i Region Skåne har en regional mottagarfunktion som kallas ”En väg in”, som tar emot alla nya kontakter. Barn, ungdomar eller deras anhöriga kan kontakta ”En väg in” för att få råd och hjälp.
Efter första kontakten med ”En väg in” görs en triagering (en process för att sortera och prioritera patienter) till rätt vårdnivå. Istället för att skicka alla till specialistvården, kan någon hänvisas till digitalt självhjälpsmaterial, någon till bup:s primärvårdsnivå ”Första linjen” och någon till bup:s specialistnivå. Triageringen ska ske inom tre dagar och därefter gäller vårdgarantin för respektive vårdnivå. Visar det sig senare att insatserna inte räcker lägger man på fler.
– Tanken är att alla ska få med sig någon form av åtgärd eller råd om självhjälp redan vid första kontakten. Det kan röra sig om lättare insatser och självhjälpsmaterial. För en del kan det sedan räcka med några besök hos ”Första linjen” medan andra kanske remitteras vidare till specialistvården om det visar sig att de behöver mer än vad primärvårdsnivån kan erbjuda. Men för mer än hälften av de som triagerats till ”Första linjen” har insatsen varit tillräcklig.
Alla kan inte få allt
Stegvis vård innebär att man ger tillräckligt – men inte mer – till varje patient. Linda Welin förstår att det nya arbetssättet kan vara en utmaning och upplevas som frustrerande av en del vårdgivare som vill ge allt till alla sina patienter. Men alla kan inte få allt, då är risken stor att några får allt och resten inget.
Det har också hörts kritik om att det nya arbetssättet inte har ökat tillgängligheten utan att man bara har ”trollat med siffrorna” så att det ser bättre ut på pappret. Det håller Linda Welin inte med om.
– Det nya arbetssättet började införas i Skåne 2024 och mycket arbete återstår innan allt är på plats. Men vi behöver nya arbetssätt för det är helt omöjligt att fortsätta som tidigare.
Forskning behövs
Nya arbetssätt måste bygga på evidensbaserade metoder. För att se orsaker och samband, förstå riskfaktorer, jobba förebyggande, öka träffsäkerheten vid diagnoser och utveckla bättre behandlingar behövs forskning. I stegvis vård är också den digitala utvecklingen viktig.
– Det är viktigt att vi bidrar till kunskapsutvecklingen. Att ställa om till digital vård är en del av det nya arbetssättet och här har vi pågående forskning med lovande resultat.
Vården håller på att anpassa sig till samhällets nya utmaningar, men vad kan vi andra, vanliga vuxna göra för att hjälpa unga att må bättre och navigera i en allt mer komplex omvärld?
– Barn och ungdomar behöver vuxna, men många får för lite stöd. Det måste finnas många ansvarstagande vuxna kring våra barn. Våga vara vuxen oavsett vems barn det är, säger Linda Welin, och tipsar om webbplatsen ”Bup Skåne online”.
Tips på webbplatser där du kan få råd och hjälp
En väg in är en digital mottagning för Bup i hela Skåne som tar emot alla nya kontakter med Bup. Både du som är under 18 år och du som är närstående kan kontakta En väg in för att få råd och söka hjälp.
Bup Skåne online – webbtjänsten för barn och ungas psykiska hälsa. Här hittar du självhjälp och råd för att må bättre psykiskt och hjälpa andra. Du hittar också kontaktvägar och information om hur du kan söka hjälp.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Ingångsbild trappa: denys-sudilkovsky-unsplash