Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Solen – en hjärtefråga

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Vi nordbor verkar älska solen och vänder ansiktet mot den likt en solcellspanel så fort den visar sig. Och visst känns livet lite lättare en solig sommar-dag. Nu har epidemiologiska studier visat att antalet fall av hjärtinfarkt ökar gradvis ju längre ifrån ekvatorn man kommer. Risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar är dessutom högst under vinterhalvåret.

Foto: iStock_sbayram

I en ny rikstäckande studie som ännu inte är publicerad, har man slagit samman data från alla hjärtinfarkter som inträffat i Sverige mellan januari 1998 och december 2013 med meteorologiska data från Sveriges väderstationer.

– Vi kan se tydliga skillnader i insjuknandet i hjärtinfarkt vid olika väderförhållanden där temperaturen verkar vara den utlösande faktorn. Andra studier har visat att risken att drabbas av hjärtinfarkt är lägre hos befolkningen i södra Europa än hos befolkningen i Sverige, berättar Moman A. Mohammad, AT-läkare på Skånes universitetssjukhus och forskarstuderande vid Lunds universitet och en av dem som gjort studien.

Så påverkar vädret blodkärlen

Det finns flera faktorer i samband med kalla väderförhållanden som skulle kunna förknippas med ökad risk för hjärtinfarkt. Om en person utsätts för kyla drar blodkärlen ihop sig vilket gör att blodtrycket ökar, och om man fryser så man skakar ökar hjärtfrekvensen. Luftrörsinfektioner och influensa, som i sig ökar risken för hjärtinfarkt, är mer vanligt förekommande under vinterhalvåret. Det kan också vara ändrade mat- och/eller motionsvanor under den kalla säsongen, som kan förklara de aktuella resultaten. Det är faktorer som en frisk människa kan hantera utan problem, men personer i risk-gruppen kan påverkas i större utsträckning.

Eftersom solen bidrar med både ljus och värme skulle man kunna säga att det finns en indirekt koppling mellan avsaknad av sol och hjärtinfarkter men det finns fler teorier. D-vitamin är en faktor som man inom forskningen tror har betydelse. Vi är ju beroende av att exponera vår hud för solljus för att kunna bilda D-vitamin. Vilket samband finns det då mellan D-vitamin och hjärtinfarkt?

Solen eller D-vitamin?

Foto: Roger Lundholm

– Man kan spekulera i detta, det är inte helt klart om det är själva solstrålningen som har en positiv effekt på hjärt- och kärlsystemet eller om det är D-vitamin. Många stora studier har med en rad olika metoder visat att det finns ett gradvist samband mellan nivån av D-vitamin och risken för att drabbas av hjärtinfarkt. Men eftersom det är baserat på observationsstudier* har man inga bevis för att det finns ett orsakssamband eller om det bara är slumpen.

När man har gett D-vitamin som tillskott under kontrollerade former i randomiserade studier**, har man inte sett några effekter på vare sig blodtryck eller risk för hjärtinfarkt, vilket talar emot att det är D-vitamin som har påverkan på hjärtinfarkter. Det kan vara den direkta solstrålningen som har en effekt som man ännu inte känner till. Det kan heller inte ute-slutas att vi kanske mår psykiskt bättre under den soliga och varma säsongen eller att vi äter nyttigare och rör oss mer, vilket naturligtvis har en positiv effekt och påverkar vårt fysiska välmående till viss grad, menar Moman A. Mohammad.

Han påminner också om att det som har allra störst effekt för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar är att vi äter sunt, motionerar regelbundet, håller en måttlig alkoholkonsumtion och inte röker.

Text: EVA BLOMGREN

MOMAN A. MOHAMMAD

Läs mer om:

TIDSKRIFTEN VETENSKAP & HÄLSA

Tidskriften Vetenskap & hälsa är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Solen på gott och ont.

Bläddra i tidskriften på skärmen.

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret.

Ladda ner Vetenskap & hälsa hösten 2017. Tema: Solen på gott och ont.

BESTÄLLA TIDSKRIFTEN

Tidskriften kan laddas ner som pdf eller beställas utan kostnad i tryckt form från Medicinska fakulteten, Lunds universitet.

Kontakta Katrin Ståhl:

Katrin.Stahl@med.lu.se

tel 046-222 01 31

Mer om tidskriften och tidigare nummer

Fakta

*Observationsstudie –  studie där man samlar information enbart genom att observera, utan att göra något ingripande (intervention)

**Randomiserad studie – studie där deltagarna slumpmässigt väljs antingen till den grupp som får behandling eller till en kontrollgrupp.

Läs mer om olika studier här (felkällor).

Melanin och solexponering

Den skyddande effekten mot solen förmedlas bland annat av färgpigmentet melanin, det som ger huden, ögonen och håret dess färg (se även bild sid 6). Det finns två typer av melanin, eumelanin som är brunsvart och feomelanin som är rödgult. Eumelanin ger ett bättre skydd mot solen och mörkhyade personer har mer av detta melanin medan ljushyade och kanske framför allt rödhåriga personer med fräknig hy har mer av feomelanin som skyddar sämre.

Å anda sidan; D-vitamin, som fyller många viktiga funktioner i kroppen, bildas i huden då den exponeras för UV-ljus. En ljushyad person som utsätts för samma mängd solljus som en mörkhyad producerar upp till tio gånger mer D-vitamin. (Läs mer om D-vitamin på sid 21 och fakta UV-strålning sid 6).

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!