Många ungdomar med svår övervikt mår dåligt och hoppas att en viktminskningsoperation ska göra dem smalare och lyckligare.
Men vikt och psykisk hälsa är två helt olika saker.
Var femte ung i Sverige lever med övervikt eller obesitas (fetma). Idag räknas obesitas som en kronisk sjukdom, men stigmat runt övervikt är fortfarande stort. Svår obesitas kan påverka livet med utanförskap, stigmatisering och mobbning vilket kan bidra till psykisk ohälsa. Många ungdomar mår också psykiskt dåligt av sin vikt och tror att om de bara blir smala, kommer de att bli lyckligare. Det är lätt att dra slutsatsen att om man viktmässigt blir mer lik sina kompisar, kommer alla jobbiga känslor att försvinna.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Bättre fysisk livskvalitet – men inte psykisk
Kajsa Järvholm är psykolog och forskar om barnobesitas vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Hon har, tillsammans med bland annat forskare från Karolinska Institutet, gjort en omfattande långtidsstudie bland unga som genomgått viktminskningskirurgi, där de studerat över 1500 ungdomar under
21 år. Precis som i de flesta studier om obesitaskirurgi, var majoriteten kvinnor.
Ungdomarna som genomgick operationen behandlades i större utsträckning för
psykiatriska tillstånd, och med psykofarmaka, än matchade jämnåriga före ingreppet.
– Vi lever i ett samhälle som har ett extremt tydligt narrativ om att livet kommer
att bli bättre bara du går ner i vikt. Därför ville vi följa ungdomarna i deras viktresa – från fem år före operationen till tio år efter, för att se hur deras psykiska hälsa påverkades.
Själva operationen är en framgångsrik behandling mot obesitas och det stora
flertalet unga får en klart bättre fysisk livskvalitet, mer rörlighet och bättre kontroll
av sina matvanor. Och under det första året efter operationen minskade behovet av behandling för psykisk ohälsa. Det blir en smekmånadsperiod. Men efter det försvann förbättringarna på gruppnivå och under de tio år som forskarna följde patienterna efter operationen, var antalet psykiatriska vårdbesök och behovet av receptbelagda psykiatriska läkemedel högre än före ingreppet.
– Resultatet av studien när det gäller den psykiska ohälsan är entydigt. På
gruppnivå ger operationen ingen effekt på längre sikt. Känslan av utanförskap
kan finnas kvar och när en depression väl etablerat sig, blir den psykiska hälsan
mindre och mindre beroende av yttre omständigheter. Vikt och psykisk hälsa
är helt enkelt två olika saker.
Stora förhoppningar
Det finns nog ingen annan operation än obesitaskirurgi som väcker så starka
förhoppningar om att livet ska bli bättre efteråt, menar Kajsa Järvholm. De uteblivna långtidseffekterna på den mentala hälsan kan bli en stor besvikelse för både ungdomen och dess anhöriga. Därför är det avgörande att de förstår att den psykiska ohälsan behöver behandlas parallellt.
Även vårdpersonal som möter obesitasopererade patienter behöver stödja dem i att skapa realistiska förväntningar på vad en viktnedgång faktiskt kan förändra. Bedömning av obesitas hos barn och ungdomar Iso-BMI (internationellt standardiserat
BMI) är ett mått som används för att bedöma övervikt och obesitas hos
barn och ungdomar, eftersom deras kroppar fortfarande växer och utvecklas.
Gränsvärdena varierar med ålder och kön, eftersom kroppssammansättning
och tillväxtkurvor skiljer sig åt.
Viktigt förstå vad de kämpar med
När det gäller ungdomar som opereras i sena tonåren kan det vara lätt att de
faller mellan stolarna då barnsjukvården inte hinner med efterkontrollerna innan
vuxenvården tar över.
– Vården behöver bli bättre på att följa patienterna under lång tid, både vad gäller
deras kroniska sjukdom obesitas och den psykiskosociala hälsan, inte minst då
man ser en liten ökad risk för alkoholberoende, självskador och suicid hos vuxna
som genomgått obesitaskirurgi, säger Kajsa Järvholm och fortsätter:
– När det gäller ungas hälsa, måste vi se bortom vikten och hålla isär fysisk och
psykisk hälsa och istället försöka förstå vad den unga personen kämpar med och
vilken behandling som rekommenderas. Alla unga ska få rätt behandling, oavsett
siffran på vågen.
TEXT: ÅSA HANSDOTTER