Ändlöst skrollande på mobilen riskerar hacka sönder vår koncentrationsförmåga och vår förmåga att zooma ut i kreativa dagdrömmar. Och hjärnforskaren Henrik Jörntell är inte säker på att vi kan reparera våra förmågor.

Hjärnan skapar olika typer av vanor som styr vårt beteende, ofta utan att vi fullt ut kan förklara hur det går till. Den lär sig att stimuleras av problemlösning som kräver koncentration genom att vi får positiva erfarenheter av detta.

– Om man ägnar stora delar av sin uppväxt åt mobilskrollande, eller andra konstant småstressande situationer, finns det risk att man går miste om sådana erfarenheter i tillräcklig mängd. Då kan det vara svårare att i vuxen ålder bygga upp en koncentrationsförmåga, vilket också är kopplat till vår förmåga till kreativa dagdrömmar, säger Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet.

När komplex information bearbetas i hjärnan så skapar vi en modell av hur världen fungerar, genom att organisera våra intryck till en helhet.

– Jag brukar likna det med att hjärnan spänner upp ett tält, en föreställningsvärld, med hjälp av olika komponenter som kopplas samman. Och om vi inte fortsätter stimulera hjärnan så blir det svårare att spänna upp tältet, vi kan bli av med någon tältpinne och en sektion av tältet riskerar att rasa ihop.

Henrik Jörntell leder forskargruppen Hjärnans sensomotoriska funktioner och menar att hjärnan stimuleras och trivs när den får en mängd sensomotoriska signaler från hela kroppen att arbeta med. Signalerna kommer från känsliga fingertoppar, fotsulor, ögon och andra delar av kroppen. Det spelar ingen roll om det handlar om att gå en promenad, umgås med folk, snickra eller sticka.

Skrollande stressar hjärnan

Och även om att tänka, läsa och lösa matematiska problem också stimulerar hjärnan så menar han att just handarbete har en extra dimension.

– Bara i fingrarna finns det över 50 000 känslokroppar som skickar signaler till hjärnan. För många äldre är handarbete ett tillgängligt sätt att upprätthålla sin hjärnhälsa.

För vi behöver fortsätta stimulera hjärnans nyfikenhet hela livet, om processen avstannar så försämras kognitionen och minnet. Ju mer komplexa signaler från kroppen, desto större nätverk av nervceller börjar avfyra signaler till varandra i hjärnan.

– Via kroppen skapas ett informationsdjup för hjärnan att processa. Men vid skärmen får vi inte samma informationsrikedom, utan en plattare upplevelse.

Om du ägnar ett par timmar åt att skrolla på mobilen så är risken att hjärnan överlastas på samma sätt som om du går runt i en överbefolkad storstad. Det tröttar ut hjärnan.

– Det ökar stressnivån, för det känns som bortkastad tid. Hjärnan känner mest lust när vi gör något som ger oss stor potential.

Hjärnan upplever stor potential när vi är kreativa och skapar något själva eller när vi bygger och underhåller relationer med fysiskt närvarande människor. Det finns individuella skillnader av hur pass stressade vi blir.

– Men om vi påbörjar en tanke, men avbryter oss för att mobilen pockar på då börjar det bli tvångsmässigt. Om vi dessutom ägnar allt mer tid åt mobilen – då har vi ett problem.

Att det är svårt att sluta skrolla är inte konstigt eftersom de stora tech-bolagen har byggt in komponenter som stimulerar till tvångsmässigt beteende. Allt för att hålla oss kvar så länge som möjligt på sina plattformar.

Stor hjärna krävs för det sociala

Ett dilemma med sociala medier, spel eller andra system på våra mobiler är att de hela tiden presenterar små enkla problem, som pockar på den undersökande hjärnans uppmärksamhet samtidigt som de inte stimulerar på djupet.

– Det finns ett mardrömsperspektiv med sociala medier. Eftersom sociala relationer är bland det viktigaste för människan så blir tanken på att missa något väldigt stressande.

För något som verkligen är mumma för hjärnan är social interaktion. En stor del av vår hjärnkapacitet används till relationer. Om vi sitter vid ett bord och pratar får vi varje millisekund mängder av information som hjärnan bearbetar: sinnesstämningar, kroppsspråk, minspel och intonationer.

– Våra sociala interaktioner har en extremt stor del i att människors och andra primaters hjärnor har blivit så stora.

Om vi inte stimulerar hjärnan så kommer vi på sikt att må sämre. Ensamhet tär på hälsan, både bland äldre och yngre. Att träffas på riktigt istället för digitalt, är oändligt mycket mer stimulerande för hjärnan.

– Sociala relationer är väldigt viktiga för att fortsätta kunna spänna upp det där tältet i hjärnan.

Svårt somna efter slötittande

Om man har ägnat en stor del av dagen åt slötittande på olika skärmar kan det bli svårt att somna på kvällen, för då är inte hjärnan trött.

– Då finns inte samma drive att sova. Hjärnan har inte fått nog med djup information som behöver bearbetas i sömnen.

Att drömma är ett sätt för hjärnan att få kontroll på alla sinnesintryck som kommer in. I drömmen provar hjärnan vilt att associera vilka tankar, känslor, personer och händelser som hör ihop.

– Ibland blir det bara galenskap. Det är ett hämningslöst sätt att undersöka vilka informationsbitar som fungerar tillsammans, ett sätt för hjärnan att organisera sin föreställningsvärld.

Kreativ eftertänksamhet

Att sova gott och tillräckligt är en friskfaktor. Det finns tydliga belägg för att sömnen påverkas negativt av för mycket tid med skärmar och av att mobiler och datorer följer med in i sovrummet. Något annat nutidsmänniskan behöver tid för är att dagdrömma.

– Dagdrömmar är väldigt kreativa och behövs för att vi ska må bra. Vi spelar ut vår begreppsvärld och hjärnan försöker hitta nya samband på ett mycket friare sätt än när vi fokuserar.

Men nuförtiden har vi blivit experter på att fylla varje stund med stimulans utifrån, mobilen åker fram så fort det inte händer något. Även om vi promenerar väljer många att lyssna på något. Hjärnan får inte nog tillfällen för att låta tankarna vandra.

– Idag behöver folk lära sig att hänge ge sig åt dagdrömmar, eller eftertänksamhet som är ett annat ord för det.

Motsatsen till eftertänksamhet är att göra något på mobilen som tar 30 sekunder. Koncentration, dagdrömmeri och sociala interaktioner avbryts ständigt av uppdateringar på skärmar.

– Alla dessa processer är väldigt viktiga för vårt mentala hälsotillstånd, både när det gäller psykisk hälsa och för att mota minnessjukdomar, på ett sätt som inte riktigt fått genomslag i den bredare medicinska forskningen ännu, säger Henrik Jörntell.

TEXT: JENNY LOFTRUP